FUNQVIST: Självförtroende i LHC – Djurgården måste hitta tilbaka
Inget lag verkade vilja ta tag i taktpinnen trots att lägena att göra det fanns där. När tempot väl höjdes var det i mångt och mycket Linköping som förde spelet – trots att Djurgården ledde skotten efter 40 minuter. Gästerna ökade tempot bitvis i slutakten och pressade ett till synes trött LHC. Lagen delade broderligt på målen i slutperioden och Linköping vann rättvist över 60 minuter: 4-2.
Från lördagens tillställning noterar jag följande:
POWERPLAY ÄR MELODIN – IGEN
Det går att argumentera för att Linköping har sett bättre och bättre ut över hela banan och då har man inte fel. Men i powerplay briljerar östgötarna just nu. Tre av fyra under kvällen kom i powerplay, vilket lika gärna kunde ha varit full utdelning. 3–1-målet kom nämligen på sekunden två minuter efter att Linus Hultström dragit på sig två minuter för hög klubba. Spelet fem-mot-fem var betydligt bättre men utan PP-insatsen hade det här kunnat se betydligt värre ut för hemmalaget.
BIT FÖR BIT, STEG FÖR STEG
Jonas Gustavsson vann målvaktsmatchen mot Karri Rämö och Niklas Svedberg och veteranen, ”Monstret” kallad, har sett bättre och bättre ut på senare tid. Likt hela Linköping har bitar i hans spel börjat falla på plats under Bert Robertssons styre.
Efter matchen förklarade målvaktsfantomen sin syn på saken:
– Vi har samma system. Vi börjar förstå lite mer vad som krävs. Det känns som att vi får bättre och bättre lager (i försvarsspelet, red. anm). Vi täcker upp för varandra bättre och bättre. VI har varit lite bättre med puck under längre perioder. Vi har kunnat trötta ut motståndarna genom längre anfall.
Djurgården gjorde det tidiga ledningsmålet och pressade även Linköping hårt i den tredje perioden. Men Linköping stressade, än en gång, inte upp sig i försvaret:
– Svackor kommer men de är inte lika djupa och vi vet att vi kan ta oss ur dom. Om det tar ett par minuter eller en period - vi vet att vi kan reda ut det och resa oss. Det är en process, det kommer inte att komma automatiskt.
– Det känns som att vi har tagit steg i rätt riktning.
DET HÅLLER INTE SÅHÄR, DJURGÅRDEN
Okej, Linköping var bättre fem-mot-fem än mot Leksand i torsdags. Men under långa stunder i matchen var tempot lågt och fältet öppet för Djurgårdens kvicka lirare att rycka åt sig taktpinnen. Men avvaktande spel gjorde att man gång på gång missade chansen att ta initiativet. Alla lag har formsvackor men Djurgårdens känns djupa svacka ändå lite….oväntad. Spelet i den tredje perioden var stockholmarna betydligt bättre och det bör man ta med sig. Dick Axelssons debut slutade i förlust men han såg bra ut och fick - välförtjänt - pris som bäste spelare hos gästerna. Han sa själv efter matchen att han kände sig bra. Om han spelar på tisdag återstår att se.
– Vi får se lite hur det ser ut därhemma, också. Han har egentligen sagt att han ansluter till oss på onsdag. Men vi ska se hur det funkar hemma, sade tränare Robert Ohlsson.
– Han är bäste spelare på planen. Det logiska är att han ska vara helt slut efter 20 sekunder i första bytet. Det ologiska är att han är bäst på plan.
Bitvis såg det bra ut. Bitvis var det desorienterat, vilset, orkeslöst. Djurgården måste hitta tillbaka till sin identitet. Annars blir det en jobbig vinter.
CITATET
”Nästa fråga”
– Robert Ohlsson på frågan om han hade velat se någon utvisning för hemmalaget under lördagen
Avslutningsvis noterar vi att…
… Linköpings William Worge Kreü håller på att växa in i SHL-kostymen.
… Dick Axelsson kommer att bli oerhört viktig för Djurgården.
… Jarno Kärkis två baljor var precis den "secondary scoring" LHC behöver.
Linus Omark: ”Det är dom och Luleå jag känner bra för”
Den här artikeln handlar om:
