En Stanley Cup-mästare i de småländska skogarna: ”En jättebra tid”

Det är 30 år sedan Edmonton Oilers vann sin första Stanley Cup. I laget fanns stjärnor som Wayne Gretzky, Paul Coffey och Mark Messier. Men även den unge målvakten Mike Zanier, numera bosatt i småländska Lammhult. Förra månaden återförenades han med sina gamla stjärnkamrater under en reunion i Edmonton.
– Det var verkligen häftigt, säger han till hockeysverige.se om upplevelsen.

När Edmonton Oilers vann Stanley Cup säsongerna 1983/84 och 1984/85 fanns stjärnor som Wayne Gretzky, Mark Messier, Paul Coffey, Jari Kurri, Willy Lindström, Glenn Anderson, Grant Fuhr och Andy Moog i laguppställningen. Tredjemålvakt i laget bakom Moog och Fuhr var den då drygt 22-åriga Mike Zanier från Trail i British Columbia.

Mike Zanier i Oilers tröja.

Efter tiden i NHL flyttade Zanier till Europa och blev OS- och VM-målvakt för det italienska landslaget. Men när hockeysverige.se sökte rätt på Zanier hittade vi honom – i småländska Lammhult.
– Varför ni hittar en kanadensisk Stanley Cup mästare i Lammhult? säger 52-åringen med ett skratt på näst intill klockren svenska.
– Bra fråga. Men min fru kommer från Lammhult. Jag träffade henne i Kanada i början av 1990-talet. I Whistler närmare bestämt. Sedan dess har vi varit tillsammans.
– Jag spelade mitt sista år i Olofström (1999/00). När jag flyttade till Sverige tänkte jag sätta upp skridskorna på hyllan, men när Olofström frågade om jag ville spela ett år till så svarade jag ja. Efter det var jag med och jobbade som coach i Trojas J20-lag. Det måste ha varit säsongen 2007/08 då vi gick upp till SuperElit, men sedan dess har jag inte tränat något lag.
– I dag jobbar jag med Växjö Lakers matcher på radion. När man sänder deras matcher på webben sitter jag med som expertkommentator.

Mike Zanier var alltså med i det vinnande Stanley Cup-laget både 1984 och 1985.
– Säsongen 1983/84 var mitt första år jag spelade som proffs. Allt fungerade för oss och vi hade ett ungt och riktigt bra gäng. Under slutspelsfasen, som är under ungefär två månader, kämpade vi något helt otroligt för varandra. Det här var en jättebra tid.

Ni hade ett ungt lag, hur skulle du beskriva atmosfären i laget vid den här tiden?
– Jag såg en laguppställning från ett av åren. Där var vi tolv eller fjorton spelare som var under 25 år. Jag var 21 år, Messier, Coffey och Gretzky var 22 år.
– Vi var som en stor familj vilket också var den stora grejen med den här klubben. Vi gjorde allt tillsammans. Jag hoppade in säsongen 1983/84, men då hade redan laget varit tillsammans under flera säsonger. Man gick till och med på bio tillsammans som ett lag. Det var en härlig känsla.

Vilka var de drivande spelarna i Edmonton under dina säsonger i klubben?
– Oj, bra fråga. Nästa… (Skratt)
– Inne i omklädningsrummet skulle jag nog säga att det mest var Messier. Men det var några lite äldre i laget som Lee Fogolin och Randy Gregg som tillsammans med Gretzky och Messier som ledde laget.
– Sedan hade vi en back som heter Rick Chartraw som hade mycket erfarenhet från dagarna han spelade i Montreal. Även Ken Linseman hade mycket erfarenhet.

Stanley Cup-jubileum i Edmonton förra månaden. Foto: Edmonton Oilers

”HANS HUS ÄR HELT GALET”

Etta och tvåa på målvaktssidan i Edmonton var Grant Fuhr och Andy Moog, två av världens bästa målvakter vid den här tiden. Båda dessutom under 25 år precis som så många andra i det vinnande laget 1984.
– Jag var två säsonger i Oilers, men det var svårt att ta en plats från Andy eller Grant eftersom båda var ”all stars” på den tiden. Jag hade ganska bra säsonger i AHL (Moncton och Nova Scotia) under dom två åren.
– När mitt kontrakt gick ut efter andra säsongen erbjöd man mig inte något nytt. Man hade andra målvakter på väg in i laget, men det gick inte att konkurrera med Andy och Grant. Edmonton behövde bara en extramålvakt om något skulle hände. Andy och Grant spelade sex säsonger tillsammans och det kanske var det bästa målvaktsparet i NHL.
– Trots det fanns det ingen avundsjuka mellan oss på den tiden. Alla ville bara framåt och alla ville vinna. När vi hade vår återträff för en månad sedan pratade vi om det. Man tyckte inte illa om någon bara för att han fick spela mer utan vi hjälpte varandra hela tiden.

Återträff ja… I år är det 30 år sedan Edmonton Oilers vann sin första Stanley Cup. I samband med premiärmatchen mot Calgary Flames i Rexall Place samlade man ihop det gamla gänget för en reunion. Mike Zanier var givetvis med.
– Jag fick en förfrågan redan i maj om jag ville komma över dit eftersom man skulle ha ett jubileum. Jag tror att det var Wayne Gretzky och Kevin Lowe som låg bakom återträffen.
– Alla utom en spelare, Kevin McClelland, kom dit. Willy Lindström var där liksom Jari Kurri och Raimo Summanen från Finland och Jaroslav Pouzar från Tjeckien. Flera av spelarna hade jag inte träffat på trettio år. Det var verkligen häftigt.

Förutom en del officiella uppdrag blev det även tid för någon privat middag tillsammans enbart med laget.
– Vi hade fyra dagar tillsammans. En dag var för pressen och bland annat gjorde vi en välgörenhetsgrej för Stollery children’s hospital i Edmonton. Det var för att Edmonton Oilers har bidragit till att man öppnat en ny avdelning för barn på det sjukhuset.
– Den dagen tog vi en lagbild som var jättecool. Alla stod på precis samma plats som vi gjorde då vi tog lagbilden för trettio år sedan.
– När vi sedan var på Edmontons hemmapremiär mot Calgary gjorde vi en grej inför den matchen. På dagen innan matchen hade vi en middag hemma hos Edmontons ägare, Daryl Katz, i hans slott. Hans hus är helt galet, skrattar Mike Zanier och fortsätter:
– En dag hade vi middag hemma hos Kevin Lowe och alla som var inblandade i klubben vid den här tiden var med.

Mike Zanier fick även en pratstund med vår svenska målvakt Viktor Fasth.
– Vi var på uppvärmningen på morgonen innan matchen mot Calgary.  Vi passade på att gå in och hälsa på killarna i omklädningsrummet. Då fick jag lite tid över för att prata med Viktor Fasth. Jag känner honom från Växjötiden.
– Man gjorde även en gala som var utsåld där man byggt upp en scen för alla spelare. Vi spelare fick berätta lite stories från åren vi spelade tillsammans.

Vilken kontakt har du haft med dom här killarna genom åren?
– Jag hade ganska bra kontakt med dom från början. Men efter att jag flyttade till Europa så började jag tappa en del kontakt. Den jag alltid har haft bra kontakt med är Grant Fuhr. Sedan träffade jag Mark Messier för några år sedan och satt och pratade 45 minuter, men det är inte så ofta jag är i Kanada och då tappar man lätt kontakten.