SZEMBERG: NBA stakar ut vägen mot Europa – följer NHL efter?

NBA är på god väg att starta en basketliga i Europa. Hur långt dröjer det innan NHL följer efter? Szymon Szemberg analyserar hur en sån NHL-ledd liga skulle kunna se ut och framförallt – vad är NHL:s drivkraft?

Läs fler krönikor av Szymon Szemberg!

NHL:s planer på att starta en europeisk liga är liga gamla som gatan. Man spelade uppvisningsmatcher i Europa redan 1938 och 1973 lanserades London Lions, ett sorts farmarlag till Detroit Red Wings som skulle bryta mark för en europeisk proffsliga. Men efter att laget (med svenskarna Leif ”Honken” Holmqvist, Ulf Sterner och Tord Lundström) spelade 73 uppvisningsmatcher över hela Europa säsongen 1973-74 rann det hela ut i sanden.

Under dessa mer än 50 år sen London Lions har spekulationerna om en NHL-ledd Europaliga poppat upp med ojämna mellanrum. Och nu är det dags igen. Anledningen är att basketens NBA nyligen officiellt förkunnade att man i närtid planerar att starta en europeisk liga och snacket tog fart rejält när kommissionären Adam Silver, enligt uppgift, i förra veckan besökte elvafaldiga europamästarna Real Madrid för att få med ett av världens starkaste varumärken inom lagidrott till den nya basketligan.

Och då undrar ni, var nånstans kommer NHL in? Den nordamerikanska hockeyligan följer med spänning NBA:s förehavanden och NHL har i mångt och mycket NBA som sin förebild vad gäller det mesta vad gäller att hitta nya intäkter, i synnerhet de som kommer från basketligans internationella förehavanden. 

Till exempel – när NBA upplät sina spelare till OS 1992, följde NHL efter i Nagano 1998. När NBA 2017 blev den första av Nordamerikas fyra stora proffsligor att införa reklam på sina matchdräkter var det bara en tidsfråga innan NHL skulle göra samma. Så skedde också fem år senare.

NHL-bossen Gary Bettman kommer från NBA, kontakterna mellan ligorna är synnerligen goda, tio arenor delas mellan NHL- och NBA-klubbar och alla kan vara säkra på att NHL följer basketligans europeiska planer i minsta detalj. De stora frågorna; hur ska en sådan liga se ut, vad är investeringskostnaderna, vilka intäkter kan man räkna hem och framförallt – kan det bli en lönsam affär? 

Låt oss spekulera hur en sådan NHL-driven Europaliga skulle kunna se ut.

Expanderar NHL till Europa?

Den ”amerikaniserade” varianten: NHL sätter fokus på Europas största arenor och städer med dokumenterat hockeyintresse och försöker på amerikanskt vis plantera en ”franchise” typ Berlin Bruins, Stockholm Saints, Prague Pirates och Helsinki Hurricanes. Man kanske börjar med tolv sådana klubbar i två divisioner och vinnaren blir NHL:s europamästare.

Sannolikhet: Noll. I alla stora städer i Europas hockeyländer finns befintliga klubbar med snart hundraåriga anor och det skulle vara självmord att konkurrera med dem och ”kannibalisera” på samma publikunderlag. Det skulle vara oerhört dyrt att starta nya klubbar, man skulle skaffa sig många fiender i Europa och – en nyckelfråga – var skulle man få spelare ifrån till dessa lag?

”KHL-varianten”: Många minns att när ryska KHL bildades 2008 jagade man de största klubbarna i Europa för att förmå dem att lämna sin nationella liga för att införliva dem i KHL. (Man lyckades med Jokerit från Helsingfors och några till, men det slutade med ett monumentalt fiasko.)
Enligt denna modell skulle NHL försöka locka till sig Europas största, bästa, mest publikdragande lag från stora städer med störst arenor, få dem att lämna sina nationella ligor och bilda ett NHL Europe. 

Det är bara att titta på den listan – alla klubbar (med undantag av KHL-lag) med ett publiksnitt på över och runt 10,000 skulle komma i fråga. Den stora fördelen gentemot den ”amerikaniserade” modellen är att man skulle utnyttja befintliga klubbstrukturer, inklusive spelare, och därigenom spara en massa arbete och pengar. Man skulle dessutom slippa konkurrera om samma publik. NHL skulle fortfarande få en hel del kritik för att man slår sönder de europeiska ligorna, men den vägen skulle vara betydligt mer framkomlig än den ”amerikaniserade” vägen. 

Sannolikhet: Fem procent. NHL är oerhört känsligt för negativ publicitet och det sista de behöver är att få Europas stora ligor och internationella ishockeyförbundet emot sig, i synnerhet som de europeiska klubbarna göder NHL med 30 procent av ligans spelare. Mer om det i slutet av krönikan. 

Skulle betyda slutet för Champions Hockey League

Hybrid-varianten: NHL lockar till sig Europas största befintliga klubbar enligt ”KHL-varianten” ovan och skapar en europeisk liga som spelar parallellt med de befintliga nationella ligorna. Alltså en förädlad variant av Champions Hockey League, där dock deltagande hänger på attraktiva ”marknader”, intjäningsförmåga och inte på sportsliga meriter från den nationella serien, som nu är fallet med CHL. En variant på den varianten är att till exempel tolv klubbar skulle vara permanenta ligamedlemmar medan fyra klubbar skulle kvala in på sportsliga meriter.

Etablerade europeiska storklubbar skulle kunna kompletteras av ”franchises” från städer där det för närvarande inte finns några klubbar men där det finns +10,000-arenor, till exempel London, Paris och Amsterdam (planeras en ny arena). Och av de första rapporterna angående NBA:s Europaliga är det just i dessa hybrid-banor man funderar. 

Fördelen med detta upplägg är att man skulle presentera det som en möjlighet för Europas största klubbar att delta i ett konkurrenskraftigt – och lönsamt – europaspel, utan att det påverkar de europeiska ligorna negativt. Det skulle dock betyda slutet för det Champions Hockey League så som vi känner den idag. 

Så här skulle en NHL Europe med initialt 16 klubbar kunna se ut enligt Hybrid-modellen. Ettan och tvåan i varje division till slutspel, kvartsfinaler, semifinaler, final. 

Division Norr: Djurgården, Frölunda, Tappara, Belfast Giants.
Division Öst: Ilves, Eisbären Berlin, Malmö, IFK Helsingfors
Division Central: London, Amsterdam, Köln, Zürich
Division Syd: Sparta Prag, Paris, Red Bull München, Lausanne

Motivationen för NHL: Pengar

Och nu kommer vi till det vad det hela egentligen från början kommer att handla om: pengar. Och det kommer behövas massor med pengar. Dels för att få med de ovanstående klubbarna (eller andra) på det äventyret och framförallt för att tillgodose NHL:s förväntningar på avkastning. 

För att klargöra – NHL skulle inte ge sig in på ett sånt här företag av filantropiska skäl. Om ägarna till de befintliga NHL-klubbarna (det är de som bestämmer) skulle ge sitt okej till en NHL-kontrollerad Europaliga så vill de inom en överskådlig framtid se utdelningar.

Inte heller Djurgården, Frölunda, Malmö eller någon av de andra europeiska klubbarna som eventuellt skulle få en förfrågan att vara med i ett NHL Europe skulle knappast ens ingå i seriösa samtal om det inte vankades en rejäl ekonomisk ersättning för att lägga på tolv till sexton (till att börja med) europamatcher på 52 SHL omgångar. Och grunden för en sådan ekonomisk ersättning ligger i ett saftigt internationellt TV-avtal. 

Så, hur sannolik är egentligen en sådan utveckling? 

Allt beror på om NHL gör bedömningen att man skulle kunna behålla det vad man redan får från Europa samt ha en NHL-kontrollerad europeisk liga som en intäktsgenererande ”ad-on”. Det viktigaste för NHL i Europa är just nu:

1. Spelaravtalet, det som gör att NHL för en ytterst modest summa får tillgång till Europas främsta talanger varje år. Ungefär 30 procent av NHL:s spelarbas är från Europa och NHL:s status som ”världens bästa hockeyliga” hänger mycket på det. Det ytterst förmånliga avtalet är för NHL just nu mer värt än någon perifer Europaliga. Hur det än går med en sådan, kommer NHL:s kärnverksamhet för alltid just vara NHL – och det i USA och Kanada.
2. Det givande samarbetet med de europeiska nationella förbunden. Eftersom NHL har insett vilka intäkter det finns att göra på ett World Cup of Hockey och eventuella 4 Nations Face-Off krävs det att man även i fortsättningen kan räkna med deltagande från de europeiska landslagen. 
3. Samarbetet med IIHF angående framtida World Cup of Hockey och även OS. 

Inget av dessa motsvarande punkter är vitala för NBA, men det är de för NHL. Förutsättningen för en framtida NHL Europe är att man inte går fram som ”jätten glufs-glufs” vilket skulle riskera att förlora det man redan har i Europa. NHL måste jobba i, någorlunda, samklang med Europa.

Vilket tidsperspektiv pratar vi om? Följ gärna utvecklingen med NBA:s Europaliga. Om det börjar ske saker som NBA önskar och om en NBA-styrd Europaliga börjar ta form, kan NHL tänkas följa efter. Kanske nångång mellan 2030 och 2035. Om dock NBA får korgen i Europa, då blir också London Lions modell-73 det sista som vi har sett av en NHL-ledd liga i Europa. I alla fall inom överskådlig framtid. 

FOTNOT: NFL (American football) är hittills den enda av de fyra nordamerikanska proffsligorna som startade en Europaliga. Man drog igång 1991, tog en paus 1993 och återupptog NFL Europe 1995 för att till sist lägga ner 2007. Detta efter att ligan hade förlorat ungefär 30 miljoner dollar om året.   

Szymon Szemberg

Tidigare VD för den Europeiska klubballiansen E.H.C., Informationschef på Internationella ishockeyförbundet (IIHF) 2001-2014, samt projektledare och sedermera COO på Champions Hockey League, 2013-2015.