MJÖRNBERG: Överlägset bäst, men det finns mycket mer att hämta

Lindlöven sprutade in mål ytterligare en Hockeyettan-kväll och vann med 7-4 borta mot ett ganska bra Borlänge. Lindesbergarna är överlägset bäst i serien just nu, men ändå känns det som att det finns mer att hämta.
Häng med på några söndagsfunderingar från Hockeyettan.

Fem raka segrar, serieledning och mäktiga 28 mål producerade framåt. Lindlöven är överlägset bäst i den norra serien så här i inledningen av säsongen, men ändå känns det som att det finns betydligt mer att hämta av laget.

Gänget från Lindesberg har fått bygga vidare på i stort sett samma trupp som ifjol och startar därmed på en position längre fram än många av sina motståndare. Det syns ganska tydligt i att laget är rejält samspelt och har en glädjefull kemi i det mesta de tar sig för i det offensiva spelet.

Där ligger nyckeln till vad som knappast kan kallas för något annat än en riktig succéstart. För det mesta har ju gått precis rätt för Lindlöven så här långt. Det är inte bara det att man snittar 5,6 mål framåt per match, man har en härlig bredd i sin produktion dessutom.

Det är klart att nyckelpjäserna Oliver Arle Östergren och Sebastian Falk är inblandade i det mesta av det bästa laget åstadkommer framåt och att Jesper Broeng bidrar med en spelskicklighet och kyla från blålinjen som gör att tuppkammen växer på hela laget. Men betänk att man så här långt har 13 olika målskyttar och förmår göra mål på väldigt många olika sätt. Är det inte mullrande backskott från blå så är det klapp-klapp a la det gamla öst eller brunkiga skitmål framför kassen. Det finns en palett som imponerar.

Men som sagt, känslan är att det finns mer att ta. När laget brände över Sollentuna med 8-1 för några veckor sedan var siffrorna i underkant och i dagens 7-4-seger borta mot Borlänge hade Lindlöven också kunnat göra en hel del fler mål. Det saknades inte direkt chanser, speciellt inte i den första perioden.

Det är paradoxalt. Laget spelar en fin offensiv hockey och vräker in mål, men är ändå ganska bra på att sumpa klara målchanser. Det bör väl ses som ett styrkebesked så klart, men samtidigt får man vara vaksamma så att det inte smyger sig på någon falsk trygghet. För kvällarna kommer komma under den dystra vintern när puckarna inte vill studsa rätt och när motståndarna offrar sig lite extra. Då måste man ha skaffat sig en sådan trygghet att man har något att luta sig tillbaka på och inte bara flyger på berusande ångor så som är fallet just nu.

Fortsätter Lindlöven på inslagen väg och ser till att skruva upp så som det säkert är tänkt enligt säsongsplaneringen kommer de vara ett solklart topplag hela vägen in i kaklet. I säsongsöppningen är det Lindesbergarna som har presterat som laget att slå i den norra serien. Ett topplag på riktigt.

För det ska sägas att det var ett ganska bra Borlänge som trycktes ner i dagens match. Ett gäng masar som har en beslutsamhet i truppen i år som gör att de kommer vinna många poäng. De la sig inte ner och gav upp efter 0-3 i den första perioden utan jobbade sig envetet in i tillställningen och gav Lindlöven en riktig match vid ställningen 3-4. Offensivt fanns det en imponerande finess och inställningen går inte att klaga på.

Dock går det inte att vinna mot en så pass stark motståndare om man agerar så givmilt som Borlänge gjorde genom i stort sett hela matchen. På papperet anser jag och många med mig att det är backsidan som är lagets starkaste del, men i dagens match svajade det ganska rejält för flera av nyckelpjäserna i försvaret. Det håller inte att ge bort billiga puckar i egen zon när Lindlöven står på andra sidan isen. Då blir det sju kassar i baken och det överkommer inte ens ett gäng ystra krigare som Borlänge.

Men jag tycker ändå det spel laget visat upp i öppningen av serien lovar ganska mycket. Om Lindlöven har materialet och spelet för att utmana i den yppersta toppen har Borlänge visat upp något som definitivt borde kunna räcka för slutspel.

Det är bara att jobba vidare. För båda gängen.

* * *

Vi kan nog konstatera att smekmånaden är över för nykomlingen Kungälv. Efter en riktigt pigg start på säsongen har laget nu tre raka förluster och helgen blev något av en reality check.

0-8 i Visby och 0-11 i Tranås lär ha visat division 2-truppen exakt hur det är att möta tilltänkta topplag på bortaplan. Tufft.

Sannolikheten är väl ganska stor att fallet i tabellen börjat på riktigt nu, men de poäng man lyckats ta initialt betyder väldigt mycket och är något man kommer kunna leva ganska länge på.

* * *

På exakt den melodin, att poängen man tagit är något ingen kommer att kunna ta ifrån de sprattlande nykomlingarna, är det snart så att vi kan gratulera Norrtälje till ett säkrat kontrakt i Hockeyettan.

Nu överdriver jag förstås lite, men den häftiga uppstickaren fortsätter att gå från klarhet till klarhet. Laget tar med sig fem nya friska poäng hem efter en Norrlandshelg som inneburit 6-5 (efter förlängning) mot Örnsköldsvik och 2-1 mot Clemensnäs.

Det innebär att man nu när dessa två lag som på papperet mycket väl skulle kunna vara gäng man ska slåss om kontraktet med är avklarade för säsongen så har Norrtälje plockat med sig tio av tolv möjliga poäng. Det är urstarkt.

Att de 13 inspelade poäng man har lyckats ordna på sex matcher i dagsläget räcker till en sanslös tredjeplats i den norra tabellen är oviktigt. Vad som däremot betyder något är att det är tolv pinnar ner till strecket som betyder kval. Och där nere i botten krälar ett helt gäng lag som inte gör mycket till resultat.

Ni förstår den matten. Norrtälje skulle kunna köra in i en episk formsvacka och det skulle ändå ta väldigt lång tid innan de dalat hela vägen ner till en potentiell streckstrid i botten av tabellen.

Laget har verkligen gjort det bästa av sin förutsättningar med matcher mot Örnsköldsvik och Clemensnäs (skrällsegern mot Hudiksvall räknar jag som en ren bonus) i öppningen av serien. Det är bara att lyfta på hatten i beundran. Det är väldigt imponerande gjort.