KARLSKRONA: En kamp för att finna balans

Upp som en sol – ned som en pannkaka. Karlskronas succéhöst baserades på ett defensivt spel som drev motståndarna till vansinne. När den uppenbara bristen på kreativitet kom ikapp laget föll de ihop. Årets utmaning ligger i att skapa en bättre balans – både sportsligt och ekonomiskt – och försöka undvika negativt kval.

IN OCH UT

Nyförvärv: Henrik Lundberg, mv, Västerås, Cory Murphy, b, Växjö, Bobbo Petersson, b, Örebro, Carl Persson, fw, Bik Karlskoga, Konstantin Komarek, fw, Malmö, Ludwig Blomstrand, fw, Almtuna, Henrik Törnqvist, fw, Linköping.
Förluster: Johan Holmqvist, mv, klubblös, Robin Gartner, b, Bolzano, Niklas Arell, b, Malmö, Gustav Ahnelöv, b, Coventry, Alexander Bergström, fw, Sibir Novosibirsk, Jimmy Andersson, fw, Linköping, Alexander Viklund, fw, Västervik.

Joel Kellman. Foto: Bildbyrån/Magnus Lejhall

POÄNGKUNGEN
Joel Kellman
Den egna produkten växte in riktigt bra i SHL-kostymen förra säsongen och var näst efter Alexander Bergström poängbäst med sina 30 poäng. Kellman är en smart center som är på väg att bli en riktigt stark förstacenter för KHK. Tur för klubben att han är sajnad till 2020. Vad det nu än betyder i dagens hockeyvärld?

MÅLVAKTSETTAN
Johannes Jönsson
Klev fram ur Johan Holmqvist skugga som något av en latebloomer i fjol och svarade för en enastående insats med en räddningsprocent på 93,8 – och över 90 procent på avslut i skottsektorn. Jönsson var en stor anledning till att KHK inledde säsongen så pass starkt, men när offensiven skrumpnade likt ett gammalt äpple fanns det inte mycket han kunde göra åt raset. Kan Jönsson hålla samma höga nivå den här säsongen, och lyfta förstaspaden fullt ut, då har KHK goda möjligheter att undvika negativt kval.

BACKESSET
Mattias Karlsson
”Kolan” producerar inte poäng som när han var i sin prime, men tog ett stort ansvar för KHK:s starka defensiv förra säsongen. Han loggar tunga minuter och har blivit något av tryggheten i lagets bakre regioner. Med sin rutin och sitt lugn är han en av lagets viktigaste spelare.

PROFILEN
Cory Murphy
SHL:s näst äldsta spelare efter Luleås Janne Sandström kommer att ha fyllt 40 år innan säsongen är över. Tack vare sitt skarpa spelsinne har Murphy ändå hållit en imponerande hög nivå långt upp i hockeyåldern. Det kändes som han tacklade av en aning under sista säsongen i Växjö, efter att ha varit ligans kanske bästa back dessförinnan. Nu blir det intressant att se om han kan komma in i andra andningen i och med klubbytet. Kanadensaren har kvalitéer som kan spetsa till lagets offensiv. Välbehövligt i så fall.

FRÅGETECKNET
Marcus Paulsson
Blekingesonen borde vara placerad under poängkungsrubriken. Fjolårets återkomst till SHL ingav emellertid inget större förtroende. Paulsson glänste till ibland, men varvade skador med långa perioder av måltorka också. Kan han få fason på sitt målskytte skulle det vara en enorm boost för laget. KHK har få naturliga målgörare att tillgå på den här nivån.

GENOMBROTTSMANNEN
Konstantin Komarek
Österrikaren fick aldrig det där riktiga lyftet i Malmö i fjol. Mycket beroende på att han hämmades av skador och hamnade längre ned i hierarkin när andra spelare fick sina genombrott. I ett Karlskrona som hungrar efter kreativitet tror jag att han kommer att få alla chanser att lycka. 25-30 poäng är inte uteslutet.

COACHEN
Ove Molin
Det var en märklig säsong i Karlskrona i fjol med två halvor som på sätt och vis var varandras totala motsatser. Höstens succé följdes upp av vårens fiasko, en vändning som förvandlade Pelle Hånberg från hjälte till syndabock. Assisterande tränaren Molin fick ta över ansvaret när Hånberg lämnade sin post. Det gav inte klubben något större lyft, utan KHK gick miste om den där platsen i åttondelsfinalen som såg så given ut så länge. Den gamle Brynäsikonen har en tunn trupp att jobba med i år också. Den här säsongen kommer att avslöja vad han är gjord av som tränare.

PROGNOSEN

Karlskrona HK har inte varit bortskämda med lugn och ro under de senaste åren. Har det inte varit inkilningsfester som har urartat på stan har det varit ekonomisk kris, eller som nu senast, en sportchef som skämmer ut sig i onyktert tillstånd. Ishockeymässigt har de två säsongerna i högsta ligan varit trevande. Första året blev en lång golgatavandring i väntan på negativt kval medan fjolårets insats skänkte hopp, så länge turen fanns på lagets sida.

Succéhösten var statistiskt sett ohållbar och det blev extremt påtaglig under andra halvan när laget inte kunde göra mål för att rädda sitt liv. KHK sköt 1170 skott på mål över de 52 omgångarna. Det är den lägsta noteringen ett SHL-lag presterat, både sett till snitt och antal, under den senaste tioårsperioden. Fokus inför den här säsongen har med andra ord legat på att försöka spetsa till offensiven. Tappet av Alexander Bergström till KHL och bristen på pengar har försvårat den processen, men jag tycker ändå att KHK besitter fler alternativ nu än i fjol. Några av värvningarna har potential att bli stabila SHL-spelare, men kanske inte så mycket mer än så. Det defensiva spelet kommer fortsatt att vara nyckeln till framgång, men det kommer sannolikt inte att ge laget samma lyft som i fjol. När motståndarna i SHL väl hade lärt sig att luckra upp KHK:s igelkottsförsvar var de inte längre en odödlig, frustrerande motståndare. Ska det negativa kvalet undvikas måste balansen bli bättre och laget hitta fler alternativ. Där har Ove Molin sannerligen en utmaning.

Den bästa värvningen KHK har gjort inför den här säsongen är rekryteringen av Charlotte Gustavsson som ny vd. Som hon bevisade i Modo har hon en riktigt bra fingertoppskänsla för att få fason på ekonomiska röror. Dessutom gav hon ett väldigt proffsigt och rakryggat intryck i sättet som hon hanterade Patrik Larsson-härvan på. Om hon får sätta sin prägel på klubben utanför isen tror jag att klubben gå en ljus framtid till mötes på densamma. Men då gäller det att överleva den här säsongen först.

Mattias Karlsson. Foto: Bildbyrån/Magnus Lejhall