Stjärnan stannade i Leksand trots degraderingen
Agáta Sarnovská var förra säsongen med och åkte ur med Leksand. Nu är den tjeckiska stjärnan en av toppspelarna när kullorna går för att ta tillbaka platsen i högsta ligan.
– Utifrån hur lång tid man har haft att bygga laget tycker jag att vi har ett väldigt bra lag som kan göra många bra saker tillsammans, säger 24-åringen till Hockeysverige.se.

Foto: Bildbyrån & Ronnie Rönnkvist.
LEKSAND (HOCKEYSVERIGE.SE)
Säsongen 2024/25 var mörk, riktigt mörk, för Leksands SDHL-lag. Bara tolv inspelade poäng på 36 matcher. Träna-rrockad och uttåg ur ligan efter en historiskt lång övertidsmatch mot Färjestad. Många av lagets spelare lämnade ganska snabbt laget efter degraderingen, men en av spelarna som blivit kvar är Agáta Sarnovská.
– Det gick inte som vi hade planerat eller ville och är förmodligen det tuffaste jag varit med om under min hockeykarriär, säger Sarnovská till hockeysverige.se och fortsätter:
– Jag skulle säga att det krossade alla planer jag hade. Såklart inte bara för mig utan för dom flesta av oss. Vi var flera spelare, bland annat från USA och Kanada som var här för första gången för att spela hockey, som ville bygga något och stanna här.
– Även om det inte blev som vi hade hoppats är det så det är i hockey och det är sådant som händer ibland.
Leksand blev utslagna efter en historisk lång match mot Färjestad. Först i åttonde perioden kunde Färjestad avgöra.
– Det var mest tufft mentalt. Fysiskt har man så mycket adrenalin så det var inga problem. Vissa tjejer blev hungriga, men jag kände mig inte så utan försökte stanna mentalt i matchen.
– Innan matcherna hade jag varit borta runt tre veckor eftersom jag varit sjuk och hade bara varit med en träning innan matchserien startade så jag hade nog att kämpa med mig själv.
– Vi hade säkert 100 chanser, men kunde inte göra mål. Jag kände att sista matchen var som hela säsongen varit, att vi kämpade med målskyttet. Det var, som sagt var, mer kämpigt mentalt än fysiskt.
Försvarar tränaren: ”Då kan du inte göra mycket”
Kan du beskriva känslan då tidigare Leksandsspelaren, Wilma Johansson, avgjorde matchen?
– Jag var väldigt besviken, känslosam och trött. Jag försökte hålla ihop det då jag satt på bänken, men bröt ihop känslomässigt i omklädningsrummet. Vi visste att vi är tvungna att leva med det som hände så…

Foto: Ronnie Rönnkvist.
Leksand hade även en tuff tid vid sidan av isen. Tränaren, Joakim Engström, fick lämna jobbet i slutet av säsongen till förmån för Göran Tärnlund och Anna Aldrin-Borgqvist.
– Vi pratade inom laget att inte engagera oss så mycket i det där. Uppriktigt sagt var gruppen av spelare fantastisk. Under mina två år innan och den här säsongen har jag upplevt varit dom bästa grupperna med personer jag spelat med.
– Hockeyn var inte den bästa, men vi hade ändå en bra tid tillsammans. Vi kunde inte kontrollera vad som hände inom ledningen. Det var inte i våra händer. Vi visste att något var på gång, också att vi, som sagt var, inte kunde kontrollera det så vi fokuserade på det vi skulle göra. När beskedet kom försökte vi bara acceptera det så mycket vi kunde.
– När Göran tillsammans med Anna tog över laget var jag sjuk och kunde inte träna. När jag åkte för att titta på träningen så hade vi sju spelare på isen. Resten var skadade. Det är inte någon ursäkt, men det var tufft för Göran att ta över då.
– Om du vill göra en förändring, men bara har sju spelare på träningen kan du inte göra mycket. Till hans försvar ska jag säga att han och Anna inte kunde gjort något bättre. Så var situationen.
Agáta Sarnovská om årets lag i Leksand: ”Bättre byggt”
Trots degraderingen valde Agáta Sarnovská att stanna ytterligare en säsong i Leksand.
– För att vara ärlig ville jag såklart spela i SDHL eftersom jag spelat där under några år. Eftersom vi åkte ur försvann intresset för mig. Visst, det finns många bättre spelare än mig. Inget snack om det. Jag sa till mig själv att skulle jag spela i NDHL ville jag stanna här.
– Jag älskar att vara här. Älskar folket, ledning och allting. Leksand är en liten stad och jag passar bättre in här än att bo i Stockholm. Jag visste vad jag skulle komma tillbaka till och vilka några av mina lagkamrater skulle bli, vilket jag kände skulle göra att det inte skulle bli ett så stort steg tillbaka. Det är inte heller att ta något steg tillbaka med det vi har tillsammans i omklädningsrummet.
– Utifrån hur lång tid man har haft att bygga laget tycker jag att vi har ett väldigt bra lag som kan göra många bra saker tillsammans.
Är det här laget till och med bättre än det ni hade förra säsongen?
– Jag vill inte säga om jag tycker att vi har ett bättre eller sämre lag. Enligt mig tycker jag att det är bättre byggt.
– Såklart att det är nya spelare, men det spelar ingen roll. Det handlar om andra omständigheter som hur många importer vi får ha och såklart också budgeten eftersom vi inte längre är i SDHL. Med tanke på förutsättningarna tycker jag att vi har ett bra lag.
Stora siffror under hösten
Hur upplever du nivå på SDHL där ni vunnit matcher med 10-0, 17-0, 8-1 och så vidare?
– Jag har spelat i Division 1 då jag tidigare var i Malmö. Även när jag var junior och spelade med MoDo, så jag visste vad jag gav mig in på.
– Det är skillnad nu. Vi visste att många matcher skulle bli som dom varit nu. För oss startar säsongen när vi kommit till allsvenskan. Vårt fokus ligger nu på att komma dit. Då kommer antagligen det vara jämnare mellan laget. Som exempelvis Örebro och dom lagen eftersom det är lag som vill gå upp till SDHL. Vi vet att vi då kommer möta bra lag, vilket är vad vi vill göra.
Betyder det att ni nu innan jul tränar hårdare än under en vanlig säsong?
– Ja, verkligen. Vi säger innan varje match att vi själva är våra värsta motståndare. Det handlar inte om hur andra lagen spelar utan vi vill fokusera på vårt spel.
– Vi är medvetna om att vår träning är det viktigaste för oss just nu. Om vi ger 100 procent och har fokus på varje träning kommer vi bli framgångsrika under matcherna.

Är Leksands mål att ta steget tillbaka till SDHL redan den här säsongen?
– I vårt omklädningsrum, ja såklart. Vårt mål är att nå så högt som möjligt, men vi måste ta det steg för steg.
– Nu spelar vi en typ av liga. Sedan blir det en ny liga och så vidare. Vårt mål är att gå till allsvenskan. Sedan får vi se vad som händer.
”Varje sommar ser jag fram emot att komma hit”
Du var bara 17 år när du kom till Sverige och MoDo första gången, hur minns du den dagen?
– Jag hade aldrig någon hemlängtan. Dessutom är jag i en generation som kunde börja använda facetime och liknande.
– Min bästa vän, Viktorie Svejdova, var redan där så hon hjälpte mig in i MoDo och Örnsköldsvik. Under mina första tre månader sa jag inte ett ord eftersom jag var så blyg att prata engelska. Jag kom ändå bra in i det och folk hjälpte mig med allt.
– Som jag sagt redan från början, folket i Sverige är väldigt snälla så jag har aldrig haft några problem att leva här. Jag har alltid gillat det och efter varje sommar ser jag fram emot att komma hit.

Viktorie pratar svenska…
– Ja, det gör hon. Hon pratar svenska bättre än jag (skratt). Jag skulle säga att hon pratade halvt som halvt svenska innan hon åkte till Sverige.
– Hon visste att hon skulle spela i Sverige så under några månader anlitade hon en svensklärare. Redan då hon kom till Sverige kunde hon säga några ord på svenska.
– Idag är jag nog på samma nivå som hon var innan hon kom till Sverige. Alla är vi olika, avslutar tidigare VM-spelaren Agáta Sarnovská som under hennes första fyra matcher den här säsongen svarat för sju mål och totalt 17 poäng.
Source: Agáta Sarnovská @ Elite Prospects
Den här artikeln handlar om:










