Viktorie Švejdová om resan från Tjeckien till att bli en toppmålvakt i SDHL

Från Liberec till Örnsköldsvik som 15-åring - och vidare till SDE.
Nu har Viktorie Švejdová visat att hon är en av SDHL:s absoluta toppmålvakter. 
– När jag kom hit från MoDo och såg hallen så tänkte jag först ”jaha, är det här var jag sajnat för?”, berättar den nu 21-åriga burväktaren. 

TÄBY (HOCKEYSVERIGE.SE)

Som 15-åring lämnade Viktorie Svejdova tjeckiska Liberec för att flytta till Sverige och Örnsköldsvik. Visserligen var hon redan då en talang, men idag har hon klivit fram som en av SDHL:s absoluta toppmålvakter. 

– Det var bra att växa upp i Liberece. Min pappa (Rene) spelade hockey då han var yngre. Inte på elitnivå, men han spelade hockey. Vi är en idrottsfamilj och jag gick och kollade matcher med farsan hemma i Tjeckien och tyckte det var jättekul, berättar Viktorie Svejdova för hockeysverige.se och fortsätter:
– Då ville jag också prova. Jag gick på hockeyskola, men mamma (Hedvika) var inte så glad åt det i början. Sedan förstod båda mina föräldrar att det inte skulle bli något annat än hockey för mig. 

Hockeyn är dessutom den största sporten i Liberec. 
– Exakt. Det finns inte så mycket mer än hockey och fotboll i Liberec, men hockeyn är större. Det bor 120 000 människor i stan, så det är ingen lite stad, men det finns inte så mycket annat att göra där. 

Viktorie Švejdová var inledningsvis inte målvakt. 
– Nej, jag var utespelare. Min pappa är väldigt ambitiös och bruka stå på läktaren och skrika på mig ”åk skridskor”. Då tänkte jag ”nej, jag ska inte åka skridskor”. Då blev jag målvakt i stället.

Du trotsade pappa med andra ord?
– (Skratt) Ja, men det blev ännu värre sedan ”varför släppte du in ett mål?” Då var det för sent att byta igen ”skit samma” och efter det har jag varit målvakt.

Vad säger pappa idag om det valet?
– Pappa är glad över det, men då jag var yngre ville han att jag skulle vara bäst. Nu är jag jätteglad över det, men när jag var fyra, fem år tyckte jag inte det var så roligt.

Haft svenskorna som förebilder: “Hon är en av dom största”

Viktorie Švejdovás förebilder på målvaktssidan fanns redan då hon hemma i Tjeckien bland våra svenska målvakter. 
– Klart att då jag kollade på hockey i vår hemstad såg upp till äldre målvakterna. När jag blev äldre och förstod hockey lite mer var det Kim Martin Hasson. Hon är en av dom största som funnits. Jag kommer ihåg att jag kollade klipp på Youtube med Kim då hon gjorde räddningar. Annars var det mer att jag mest hörde om henne. 
– När jag blev äldre var det Sara Grahn. Om jag skulle ha en idol nu skulle det fortfarande vara Sara Grahn. Jag tycker att hon är en så otroligt bra målvakt. 

Innan den tjeckiska målvakten kom till Sverige spelade hon bland annat i landets tredjeliga för damer. 
 – Det var A-lag, men jag kom med där redan då jag var tolv år och yngst. I Tjeckien har vi ingen bra damliga. Vi åkte runt och förlorade med 10-0. Matchen efter kunde vi vinna med 10-0.
– Jag spelade med killar fram till det att jag var 15 år, så där var jag med mest. Damerna spelade jag med då och då när dom behövde en målvakt. Det var aldrig så att jag skulle träna med dem. 

När Švejdová endast var 15 år lämnade hon Tjeckien för Sverige och Örnsköldsvik. 
– Vi hade ingen damliga i Tjeckien och inte heller så lätt att spela med killar. Speciellt inte då jag kommer från en så pass stor förening. Det var många killar, sex stycken, sista året som var målvakter. Coacherna sa ”Du är tjej och kommer inte få speltid”. Tyvärr var det så i Tjeckien då. Nu tycker jag att det är lite bättre. 
– Då blev det för mig ”vart ska jag?”. Min dröm var att jag skulle få spela i Globen en gång i min karriär, vilket jag tyvärr ännu inte ha fått göra. 
– Jag sökte olika gymnasium i Sverige och hörde då bland annat av mig till MoDo. Där blev jag inbjuden på en tryout-turnering av Robert Elfving. Det var jättekul. Vi var här i Stockholm och spelade på Ritorp. 
– Turneringen var i tre dagar och efter det sa MoDo ”Du får vänta till du är 15 år. Sedan får du jättegärna komma”. Efter det flyttade jag till Sverige och nu är jag inte på min sjunde säsong här. 

Viktorie Švejdová förberedde sig väl inför flytten. Bland annat genom att ta extra språklektioner. 
– Jag hade en privatlärare innan jag flyttade till Sverige för att kunna lära mig engelska bättre. Sedan blev det ett lite missförstånd med MoDo. Klubben lovade mig engelskautbildning. När jag kom dit visade sig att dom bara hade det på svenska. 
– Jag gick ett år på SFI för att lära mig svenska och engelska. Efter första året gick jag barn och fritidslinjen eftersom det var den enklaste jag kunde ta. Min dröm var att plugga juridik, men när jag förstod att det var på svenska kände ”Okej, jag måste ge upp någon av mina drömmar för att klara gymnasiet”. 
– Det ångrar jag inte utan jag tyckte det var jättekul. Dessutom var det en hockeyklass med jättemånga hockeykillar och hockeytjejer.

Idag pratar Viktorie Švejdová flytande svenska med knappt någon brytning. 
– Jag hade inte så mycket val. Man sa till mig att jag hade ett år på mig. Sedan skulle jag börja på gymnasiet. 
– Det var roligt att få lära sig svenska och jag skulle säga att jag har ganska lätt för att lära mig språk. Ibland har jag fortfarande lite svårt med vissa brytningar och dialekter. 
– Jag hade en bra klasskompis, Andrea Kaspersen som spelar med mig igen här i SDE. Hon är norska, hjälpte mig mycket och vi jobbade tillsammans i skolan hela tiden. 

“Örnsköldsvik känns fortfarande som mitt hem”

Redan första säsongen fick Švejdová träna med Emma Söderberg. 
— Hon var fortfarande ung då men väldigt bra. Jag kom in då Emma och Sarah Berglind var där. Det var häftigt att se dom två. Sarah var en av Sveriges bästa och dessutom OS-målvakt. Det var häftig att få vara sidan av Emma och Sarah eftersom jag lärde mig mycket av dom. 
– Först tyckte jag att dom var jätteläskiga eftersom jag var ung samtidigt som dom var mycket bättre. Båda var jättesnälla och Emma visade mig runt lite i ”Ö-vik”. Vi körde även några målvaktscamper tillsammans under sommaren med ”Mange” Helin. Jag ser det bara positivt att fått träna med Emma och Sarah. Båda är underbara. 

Säsong två kom Klára Peslarová till MoDo. 
— Hon är den bästa kvinnliga målvakt Tjeckien har haft någonsin. Jag beundrar henne för vad hon gjort för tjeckisk hockey då det gäller målvaktsspel. För mig har det varit inspirerande att se hur långt man kan ta sig. 
– Samtidigt kommer jag närmare och närmare henne varje år. Nu är vi flera i landslaget som verkligen tävlar. Det är även jättekul med Blanka Skodova. När man kommer in i omklädningsrummet och på isen känner man att tävlingen mellan oss är påslagen. Även om jag respekterar Klára vill både jag och Blanka ta den platsen. 

Under sin fjärde säsong i MoDo debuterade Viktorie Svejdova i SDHL. 
– Första matchen i SDHL kommer jag faktiskt inte ihåg. Jag antar att jag var så nervös att jag glömt bort den, skrattar 21-åringen från Liberec och fortsätter:
– Vi hade ett bra kollektiv och jag kände många i laget innan även fast jag bara hade spelat matcher med juniorlaget. Vi var ju i samma byggnad och MoDo kändes väldigt familjärt. Även om MoDo har herrar, damer och är en storklubb var det inte svårt att komma in i laget.

Debuten skedde mot Brynäs borta, förlust 1-2. 

Hur trivdes du med att bo i Örnsköldsvik?
– Det var underbart. Örnsköldsvik känns fortfarande som mitt hem eftersom jag ändå var där fem år av mitt liv. Just också under ungdomsåren och viktigaste åren i min uppväxt. 

Under sin tid i MoDo fick hon dessutom spela både VM och OS för Tjeckien. 
– Det finns inget större än så. Även om det varit tufft då jag inte fick chansen att spela känner jag fortfarande 100 procent för att vara med eftersom det är en sådan är en så stor är att få representera sitt land.
– Att spela för landslaget är mycket större än jag själv eller oss som spelare. Det är hela landet som hejar på oss, vilket jag tycker är häftigt. 

Vad sa mamma och pappa när du kom med till OS?
– Klart att dom var stolta. Det var jobbiga tider som matcherna spelades på, men dom var uppe klockan fyra på natten för att kolla. Mamma och pappa är mina största supportrar och det är jag väldigt tacksam för. 
– Jag spelade en match under OS, mot Danmark. Det var ingen rolig match, men ett häftigt minne med hela processen med OS, att få vara med, gå i paraden och allt det där. 

Flytten från MoDo: “Jättekul, men vi vann nästan alla matcher"

Sedan säsongen 2022/23 spelar Viktorie Švejdová för SDE Hockey där hon har Enebybergs IP som hemmarink. 
– Efter mina fem säsonger i MoDo ville jag prova något nytt. Jag sökte då ett lag där jag skulle få lite mer skott på mig. Som ung målvakt ville jag få lite mer speltid och erfarenhet.
– I MoDo var det jättekul, men när vi vann nästan alla matcher fick jag inte så mycket att utvecklas med. Min tanke var att gå till ett lag som inte låg i toppen, vilket SDE inte gjorde då. Sedan blev hela laget mycket bättre under säsongen. 

SDE gjorde en fin säsong och tog sig till kvartsfinal där MoDo blev för svåra. 
— Jag tycker också att vi gjorde en fin säsong, vilket jag var jätteglad för. Samtidigt fick jag mycket skott på mig förra säsongen. 

Känner du själv att du har utvecklats mycket?
– Ja, det tycker jag. Både som hockeyspelare och person. Senaste två åren har jag även utvecklats som tränare, vilket är en ny värld för mig och något jag tycker är jättekul. 

Hur ser du på förutsättningarna med Enebybergs Ishall jämfört med Hägglunds Arena i Örnsköldsvik?
– Förutsättningarna… Det är vad som är kul med SDE, att med det lilla vi har kan vi bygga så mycket. 
– Vissa klubbar har så bra förutsättningar, men samtidigt kanske man inte ser det på spelet. Vi har inget gym i hallen, inget ”fancy” omklädningsrum eller stora läktare. Vi kan slå MoDo ändå. 

En viktig person för SDE:s tjejer är, enligt Viktorie Švejdová, lagledaren Helene Åström. 
– Utan Helene hade inte SDE funnits. Hon är en fixare som gör allt i laget. Hon slipar skridskor, betalar fakturor, lagar mat, bakar kakor… Helene gör allt som behövs för att driva laget. 
– Hon är den mest speciella människa som jag träffat i mitt liv eftersom det är sjukt hur mycket hon satsar och gör för hockeyn, säger Viktorie Švejdová med leende som visar på uppskattning. 
– Vissa lag kan ha 20 personer bakom sig. Några sitter på ekonomin, andra på kontoret och så vidare, men vi har bara Helene och hon klarar allt. Klart det kan bli svårt för henne ibland, men vi försöker hjälpa henne så mycket det bara går. Jag tycker det är häftigt att hon klarar allt det här. Det är helt otroligt. 

Hur upplevde du första säsongen i SDE?
– När jag kom hit från MoDo och såg hallen så tänkte jag först ”jaha, är det här var jag sajnat för?” Sedan kunde jag känna en tacksamhet för att jag fick lära mig förstå att allt inte är gratis. I större klubbar får man allt och tar det för givet. 
– Jag har fått uppleva ett annat perspektiv och tycker förra säsongen var väldigt bra. I början var det lite krångligt med nytt lag och ett VM i somras. Det var lite jobbigt att åka i väg när det var ett nytt lag. 
– Säsongen var ändå kul och en rolig resa. Vi gick från att förlora med 8-0 efter 75 skott mot oss mot Luleå till att ta dom till övertid. Där kan man se vår utveckling över säsongen. 

Viktorie Švejdová är inte ensam i SDE att vara från Tjeckien. Inför den här säsongen anslöt även Karolína Kosinová som närmast kommer från Příbram. 
— Jag visste vem hon var och vi har förmodligen spelat några landskamper eller varit på läger tillsammans. Däremot kommer jag inte ihåg om vi varit på någon stor turnering tillsammans. 
– Hennes pappa jobbade som tränare för U15-landslaget. Jag kände familjen och visste vem hon var, men egentligen var det nu första gången vi pratade med varandra.

Klivit in i tränarroll

SDE har så här lång bara skrapat ihop fyra poäng så här långt den här säsongen och har just nu bara AIK bakom sig i tabellen. 
– Det är lite uppförsbacke för oss just nu…

Varför har det blivit en uppförsbacke?
– Jag hade själv förväntat mig att det skulle bli så i början. Vi har ett nytt lag, nästan flera nya än gamla. Då blir det mycket att jobba med spelet tillsammans. Dom flesta tjejerna kommer från ligor där man inte får tacklas och har spelat på en mindre plan. 
– Det är mycket nytt och tar tid, men nu i helgen tycker jag att vi gjorde två bra matcher. Speciellt mot MoDo. Där spelade vi en jämn och bra match. Att vi sedan inte gjorde mål är en annan sak. 
– Jag tycket att det börjar se bättre ut och nästa vecka ska vi börja ta poäng igen.

Nu ska den tjeckiska målvakten inte bara spela för SDE utan hon har även klivit in i tränarrollen. 
– Jag jobbade redan förra säsongen som målvaktstränare för killar och tjejer upp till J20. Dessutom jobbar jag med Ola Kahem, vilket är jättekul. 
– Den här säsongen är jag huvudtränare för flickor 16. Sedan jobbar jag som assisterande tränare åt Hanna Blomqvist på Dam-junior i Division 1. 

Viktorie Švejdovás pojkväl, Jan Bednar, kämpar i skrivande stund för att ta en plats i NHL för Detroit. Troligtvis inleder han säsongen i ECHL, men Švejdová har just nu inga planer på att själv flytta över dit och spela då hennes kontrakt går ut efter säsongen. 
— Vi får se hur det går och blir efter säsongen. Jag är nöjd med att vara i SDE. Sedan får vi se vad Helene erbjuder, men jag har ingen anledning att flytta utan tycker det är skönt att vara här, avslutar Viktorie Švejdová med ett leende. 

---

TV: Framtidens Stjärnor: "Det är hål i huvudet - det val man gjort i NHL"