"Just för stunden var jag väldigt besviken"

Tommy Salo är en av Sveriges bästa målvakter genom tiderna.
Hans hockeyresa började i Surahammar – men tog ordentlig fart i Västerås. Det krävdes dock två säsonger på tillväxt i Köping-klubben Westmannia innan Elitseriechansen dök upp.
– Med facit i hand så var den väldigt bra, säger Salo om tiden i grannklubben.

Tommy Salo tillhör kategorin en av Sveriges bästa målvakter genom tiderna. Det var i Surahammar allt började, men som junior flyttade han från hemstaden till Västerås. Det var också där genombrottet kom. 

– Jag flyttade till Västerås för att gå på hockeygymnasiet där. Egentligen var det ”Challes” pappa (Christer Karlberg) som hade flyttat till Västerås och tagit hand om deras J18-lag. Vi hade tidigare haft Christer som tränare hemma i Surahammar och efter säsongen 1988/89 värvade man helt enkelt över mig till Västerås.

Första säsongen i Västerås tillbringade Tommy Salo i klubbens J20-lag. Tränaren hette Göran B Lundberg och han tog laget till final mot Modo i junior-SM. Ett MoDo som för övrigt tränades av blivande förbundskaptenen Kent Forsberg.
– Finalspelet var uppe i Örnsköldsvik och vi hade ett grymt bra lag. Bland annat var Nicklas Lidström, Patrik Juhlin och Stefan Hellkvist med.
– Finalen ledde vi med 4-1 men tappade till 4-4 så matchen gick till sudden.

A-lagsdebuterade mot Färjestad

Där avgjorde Patrik Zetterberg till Västerås fördel.
– Jag har inget minne av att det skulle ha varit speciellt tufft för min egen del i just förlängningen, men jag minns glädjen väldigt väl då det var klart. Riktigt roligt och då att just slagit Modo i en final som spelades i Ö-vik var extra speciellt.

Första säsongen i Västerås A-trupp fick du resa en hel del till Köping för spel i Westmannia. Säsongen 1991/92 var du till och med bofast i Köpingslaget. Vad kom den här tiden betyda för din utveckling som målvakt?
– Med facit i hand så var den väldigt bra. Jag låg i lumpen det andra året, men i och med att jag spelade i Westmannia fick jag ändå mycket speltid. Just för stunden var jag väldigt besviken att jag inte fick vara med Västerås i Elitserien eftersom jag alltid varit sådan att jag vill spela så högt upp som möjligt.
– Vi hade trots allt ett väldigt bra lag med ”Challe”, Patrik Zetterberg, Henrik Pettersson och så vidare och tar oss också till playoff (utslagna av Team Boro). Även om det var tufft just då så var det här året väldigt bra för just min utveckling.
– A-lagsdebuten i Västerås var då jag fick hoppa in mot Färjestad i Rocklundahallen (3-5). Mats Ytter blev skadad, men även ”Hellas” (Per Hellenberg) var skadad och inte med alls. Min första match där jag började var mot Luleå borta i september 1990. Vi vann första perioden med 1-0. Efter det förlorade vi andra perioden med 0-6 och sedan vann vi tredje med 2-0 så det blev 6-3 till Luleå. Det började bra men… Nu var jag ganska ung, men jag tyckte ändå att jag spelade helt okej för att det var min första match även om min andra period inte var den bästa.

Snabb resa till Tre Kronor

Säsongen 1992/93 etablerade sig Tommy Salo i Elitserien och Västerås. Laget vinner elitserien, men blir utslagna av Djurgården i kvartsfinalen. Salo fick dock sitt stora nationella genombrott och uppmärksammades av förbundskaptenerna Curt Lundmark och Pär Mårts genom att de gav honom chansen i Tre Kronor.
– Den säsongen började väldigt bra och jag fick stå en hel del matcher i Elitserien. I slutet av säsongen fick jag chansen i Tre Kronor. Vi spelade mot Norge i Oslo och vann med 5-0 (Markus Näslund 2 mål, Håkan Åhlund, Kenneth Kennholt och Fredrik Nilsson ett mål var).
– Jag har hela tiden strävat efter att ta ett steg uppåt i min utveckling så att jag fick chansen i Tre Kronor så pass tidigt ser jag bara som positivt. Att just få dra på sig landslagströjan har varit en stor dröm och även om det var ett stort steg tyckte jag bara att det var väldigt roligt att vara med.

I höst kommer boken om Tommy Salos hockeyliv. Boken kommer att ges ut av Idrottsförlaget i Västerås.

Här kan du beställa "Stickan" Kennes bok, "Hockeyadeln"