Sök
Landslag

"Tillät mig själv att bli lite besviken"

Men backen ger inte upp landslagssatsningen: "Skulle jag bli uttagen tackar jag inte nej"

Två säsonger i rad har nu pandemin stoppat Damkronorna från att spela sig tillbaka till dam-VM:s A-grupp. Ett tungt besked för en nytänd Josefine Holmgren, som nu får vänta på VM-revanschen.
– Jag kände lite blandat bitterhet och frustration. Sedan är det en pandemi som pågår, vilket man måste se till, men jag tillät mig själv att bli lite besviken, säger Holmgren till hockeysverige.se.

Det har nog inte undgått någon i hockeyvärlden att viruset vid namn Covid-19 ställer till det för lag, ligor och turneringar. Den här säsongen var det tänkt att Sverige skulle ta steget tillbaka i Dam-VM:s A-grupp, men nyligen kom beskedet att B-VM 2021 ställs in. Det innebär i förlängningen, där det kommer spelas OS 2022, att Sverige kan vara tillbaka i hockeyns finrum först 2024. 

Givetvis har det här inneburit en stor frustration och besvikelse för många av våra landslagsaktuella spelare.

- Det var inte direkt det beskedet jag ville ha. När jag var på gymmet och körde fick jag höra det av några i laget och jag kan väl säga att det inte var det mest stämningshöjande beskedet, säger Djurgårdens landslagsback Josefine Holmgren och fortsätter:
- Jag kände lite blandat bitterhet och frustration. Sedan är det en pandemi som pågår, vilket man måste se till, men jag tillät mig själv att bli lite besviken.

Josefine Holmgren.

Gick luften ur dig lite just för stunden?
- Luften gick inte ur på så vis. Det var mer en frustration, i alla fall hos mig, och jag tror att dom flesta märkte det på träningen också, skrattar Josefine Holmgren.
- Det var lite taskig tajming att få beskedet just då, men det finns väl ingen bra tajming att ställa in ett VM. Om luften gick ur? Lite ändå kanske, men jag var inte helt punkterad.

Känns det ändå som ett bra beslut att ställa in VM under pandemin eller hur känner du där?
- Jag tänker inte ta något stadigt grepp om det var bra eller dåligt. Man ska alltid se till hälsoskälen. Finns det inte resurser eller vad det här beslutet än skulle kunna anspela sig på för att fixa det här så säkert som möjligt för individerna så ska det såklart inte spelas. Det är mina tankar.

Djurgården har haft coronafall både i herr och damlaget. Givetvis jobbar också föreningen hårt för att det inte ska få en ny spridning inom lagen. 

- Hela föreningen har redan gjort åtgärder i lagen och i hela hallen för att hålla en säker miljö för alla oss spelare, ledare och vissa funktionärer som är runt matcherna. Vi har haft något fall i vårt lag och då stängde vi ner några dagar utifall om det skulle bli något större utfall.
- Vi lyckades stänga ner i tid och alla är friska och krya just nu, ”peppar peppar”, och vi hoppas att det fortsätter så.

"LANDSLAGET VAR REDAN PÅ EN SKÖR TRÅD"  

Josefine Holmgren har spelat i olika landslag sedan 14-års åldern, men har varit osäker på hur hon skulle göra med en fortsatt landslagssatsning. Inför säsongen 2020/21 valde hon ändå att fortsätta sin satsning, men nu måste hon tänka om ånyo kring framtida landslagsspel i och med att VM ställdes in.

- Det var inte solklart inför den här säsongen att jag skulle satsa på landslaget. Jag kommer från ett personligt väldigt tufft år från att året innan det varit i min ”prime time” och aldrig tidigare spelat en sådan bra hockey.
- Landslaget var inte ”prio” ett. Klart att jag alltid vill utvecklas och bli det bästa jag. Landslaget var redan på en skör tråd samtidigt som jag ändå har varit med där sedan jag var 15 år. Jag var ändå lite kluven med tanke på min livssituation tillsamman med hur hockeyn i sig skulle lösa sig.
- Jag kom underfund med mig själv och bestämde mig för att åka i väg på lägret som var och det ångrar jag absolut inte. Lägret är bland det roligaste jag har gjort på länge i just landslagssammanhang. Det skapade verkligen en mersmak till att ta en plats i VM:et. Därför blev det en käftsmäll att det blev inställt. Samtidigt, det är en pandemi och vi får ha överseende med saker och ting.

Kommer vi se Josefin Holmgren fortsätta satsa på landslagsspel?
- Skulle jag bli uttagen tackar jag inte nej.

FICK STOR HJÄLP AV PSYKOLOG  

27-åringen från Skutskär har inlett säsongen 2020/21 mycket fint i Djurgårdströjan. Hon är lagets poängbästa back så här långt med tre mål och totalt sju poäng på 17 matcher.

- Det känns som jag har övervunnit mycket från förra säsong med tanke på att jag hade en tung period då. Det känns också skönt att hårt jobb lönar sig. Jag tror inte att det bara handlar om hårda jobbet jag gjort i gymmet.
- För min del har det även varit mycket mentalt, att kunna förbereda mig på min egen mentala resa också. Något jag har märkt nu, 27 år gammal, har en stor betydelse i min prestation på isen. Det tillsammans med den fysiska kapaciteten.
- Jag måste säga att det har känts väldigt bra hittills den här säsongen, men jag jobbar fortfarande med dom både bra och dåliga bitarna som jag tycker att jag själv har.
- Det känns bra. Kroppen och huvudet är med så förhoppningsvis fortsätter det på den här linan.


Jag har haft många frågor jag velat ställa till mig själv.


Du säger själv att du inte alltid mådde så bra förra säsongen, hur tog du dig ur det?
- Jag hade jättemycket hjälp av en psykolog vid sidan av hockey och som såklart är involverad i sport. Det har inte bara varit hockeyn utan även personligt. Jag har haft många frågor jag velat ställa till mig själv. Jag kommer inte spela hockey hela livet utan kommer göra andra saker vid sidan av.
- Jag behövde bara sätta mina tankar i kategorier, samla tankar och kunna fokusera på saker jag kan påverka och så vidare. Jag har jobbat väldigt mycket mentalt tillsammans med den här personen. Det här har varit väldigt bra för mig och det märks också i mitt spel.

Josefine Holmgren.

TRIVS I HUVUDSTADEN  

Josefine Holmgren har nu varit stockholmare i fyra år och trivs bra i sin nya hemstad.

- Jag trivs jättebra. Stockholm är en väldigt stor stad. Fortfarande är det så att när folk frågar mig saker om olika ”locations” här så vet jag inte vart ditten och datten ligger, skrattar djurgårdsbacken.
- Det finns något som lockar med Stockholm i och med att jag är kvar här. Inte bara hockeymässigt utan det finns mycket bra vid sidan av. Jag har skaffat mig nya kontakter och vänner runtom. Så det känns bra.

Vad gör du helst vid sidan av hockeyn?
- Just nu har jag inte så mycket fritid. Eftersom jag både pluggar och jobbar blir det mycket att studera under dom timmar på dygnet som blir över.
- När jag inte studerar älskar jag att upptäcka nya platser runt om i Stockholm. Här finns väldigt mycket att göra och se. När inte energin tillåter det gillar jag att vara hemma och bara kolla på serier. Sedan är jag inte den som tycker det är jättekul att laga mat, men när tiden finns kan det faktiskt vara rätt kul att ställa till med någon avancerat i köket.

Vad är favoritmaten att sno ihop?
- Den är svår…, men det blir en hel del tacos i det här hemmet (skratt). Jag måste säga att det är en liten favorit.


Det finns ingen åldersbarriär i laget.


Djurgården är inne i lite av en generationsväxling. Inte mindre än sju spelare i dagens trupp är födda på 2000-talet.

- Jag tycker inte att just det gör att det märks något speciellt i gruppen på det sättet. Jag som tillhör den lite äldre generationen i laget, när jag var 14 år och klev in i ett damomklädningsrum första gången där den äldsta var över 30 år att man kommer rätt bra in i ett gäng. Jag upplevde det så under min tid i alla fall. Det här åldersspannet fanns inte riktigt.
- Min uppfattning om vårt lag är att vi är inne lite på samma bana som när jag själv kom in i A-laget. Frågar du Nicole (Hall), Lova (Blom), Maria (Lindberg) och alla dom här tjejerna så vet jag inte om dom svarar samma sak. Jag skulle ändå tro det. Alla umgås med alla, det är en lättsam stämning och vi har kul tillsammans. Det finns ingen åldersbarriär i laget.

Maria Lindberg.Maria Lindberg.

"JAG GILLAR INTE 'LALLET'"  

Endast Lovisa Berndtsson och Andrea Dalen är äldre än Josefine Holmgren, vilket också innebär att hon, som en av gruppens mest rutinerade spelare får ta på sig en lite mer bärande roll i laget.

- Jag har ett ”A” på bröstet så någonting ledarskapsmässigt har jag väl i mig. Förhoppningsvis kan jag visa både på och utanför isen för dom yngre lite ”rakare rör”. Jag gillar inte ”lallet” som kan bli runtomkring.
- Nu menar jag inte att man inte ska kunna ha högt till tak, skratta och ha roligt vid sidan av. Mer är det så att eftersom jag är en fysisk och tuff spelare, visa och gå i bräschen för mina styrkor på isen. Att vara en ledare på det viset, kunna vägleda mig själv och andra till att göra någonting bra.

Upplever du att din utveckling går framåt genom att spela med dom här unga tjejerna?
- Det gör jag definitivt. Det är mycket fart och fläkt och det går fort. Tekniken på tjejerna i den åldern är helt makalöst mycket bättre än vad en annan besatt i den åldern.
- Dom här tjejerna är här för att tävla och på samma villkor som oss andra som nästan växt in i inredningen i hallen åldersmässigt. Det här gänget kör så det gäller att fortsätta träna och utveckla sig själv för att ha en chans att kunna stå emot, avslutar Josefine Holmgren.

FOTON

Toppbild: Bildbyrån & Ronnie Rönnkvist
Landslagsbild: Daniel Eriksson/Bildbyrån
Djurgårdsbild: Maxim Thore/Bildbyrån
Maria Lindberg: Ronnie Rönnkvist

Den här artikeln handlar om:
×

Välkommen till vårt lag!

Som plus-medlem har du nu tillgång till ALLT material på Hockeysverige.se

Tack, ditt köp är nu genomfört. Du har nu tillgång till ALLT material på Hockeysverige, FotbollDirekt, Innebandymagazinet och Svenska Fans (bannerfritt).

×

Grattis, du har nu blivit medlem!

Framöver kommer du få nyhetsbrev från Hockeysverige, glöm inte att du även kan bli plusmedlem för att få tillgång till ALLT material på sajten