Ronnie Rönnkvist
SHL

'Oerhört ledsen och besviken - är klubben i mitt hjärta'

ANNONS
Han var med på resan från att de var nykomlingar i HockeyAllsvenskan till att de blev ett slutspelslag i SHL. Men efter den gångna säsongen meddelade Örebro att Marcus Weinstock inte kommer spela i klubben nästa säsong. En era var över. Nu kan vi ha sett det sista av 36-åringen på isen.

– Det blev bara en tomhet och ledsamhet att jag inte skulle få dra på mig den rödvita tröjan något mer, säger veteranen till hockeysverige.se.

Efter tio säsonger som spelare i Örebro tog nyligen äventyret slut för Marcus Weinstock där. Klubben lät meddela att de inte längre har plats för hans tjänster. Ett besked som givetvis som kändes långt in i märgen på 36-åringen samtidigt som han vetat att den dagen närmade sig för varje säsong som gått. 

- Jag hade lite på känn att det skulle bli ett ”nej tack” med tanke på att det senaste två åren hade dragit ut lite på tiden med kontraktsförhandlingarna, berättar Marcus Weinstock för hockeysverige.se och fortsätter:
- Sedan kom det här med Coronan. Då hade jag ändå lite hopp om att jag var relativt billig sett till vad jag presterar. Jag trodde att det då fanns en liten chans att jag skulle få ett kontrakt. När då själva beskedet kom var jag oerhört ledsen och besviken över att jag inte fick spela vidare i klubben som är i mitt hjärta. Jag förstår varför dr inte förlänger, deras förklaring och de bitarna, men det är klart att jag hade velat spelat en säsong till.

"KOMMER BETYDA ALLT FÖR MIG"

Just känslorna när Örebro valde att klippa banden med Marcus Weinstock som spelare var väldigt tunga.
- Det blev bara en tomhet och ledsamhet att jag inte skulle få dra på mig den rödvita tröjan något mer och åka ut på en fullsatt Behrn Arena. ”Nu är det slut på den tiden”.  Jag skulle säga att det är den känslan jag blev tom på, att känna att jag inte längre får ha Behrn Arena som arbetsplats som spelare något mer. Jag varit med på hela den resan Örebro Hockey gjort, i stort sett från första stund till där de är idag. Det är en speciell känsla.

Örebro har egentligen betytt allt för honom sedan han kom till klubben 2010.
- Som jag sa är Örebro klubben i mitt hjärta. Efter tio år i en klubb där jag fick göra min riktiga SHL-debut, spela slutspel, varit med och tagit upp klubben i SHL och hela den biten… Örebro har betytt och kommer betyda allt för mig. 

Marcus Weinstock.
Marcus Weinstock. 

Vad tar du fram som ditt finaste minner från dina år som spelare i klubben?
- Utan tvekan då vi gick upp nere i Ängelholm. Att efter tre raka kval äntligen få gå upp är det jag framförallt kommer att minnas.  Det jag minns bäst från den säsongen är från jul och framåt, hur vi fick ihop gruppen. Men också när vi stod på isen och väntade på slutsignalen mellan Timrå och Leksand, när dom säger att det är klart. Allt bara släppte… 

Weinstock tystnar en kort stund innan han fortsätter:
- Vi fick ett kvitto på att vi gjort något bra och gått upp, just den känslan kommer jag alltid minnas.

"NÅGON GÅNG MÅSTE MAN BRYTA"

Om vi vänder på frågan, vad har varit det tråkigaste eller jobbigaste minnet?
- Jag vet faktiskt inte vad det jobbigaste varit. Jag tycker inte att det varit så mycket negativt åren jag varit här. Jag har varit med om det mesta med sparkade tränare och så vidare. Första säsongen höll vi oss kvar via kvalserien och sådana bitar. Någonstans var vi ändå förberedda då på en kvalserie så jag tycker inte att det funnits så många negativa bitar under dom här tio åren.

Du sa själv att du har en viss förståelse för att Örebros beslut att inte förlänga med dig, men hur motiverades beslutet?
- Dels hade Örebro många spelare på kontrakt dels hade dom ingen klar roll till mig. Sedan är det alltid svårt med en trotjänare. När ska man dra strecket? Stefan Bengtzén hade uttalat sig något om att jag skulle göra en sista säsong där jag kanske bara spelade en tredjedel av matcherna och tillbringade resten av tiden med att sitta på läktaren? Då var det bättre att få lämna när jag är på topp. Sedan går det inte att idag säga om jag mest skulle få sitta på läktaren eller inte. Det kommer vi aldrig få svar på. Någon gång måste man ta steget och bryta, men det är oerhört tråkigt att få beskedet.

Hur har responsen varit från fansen?
- Det har bara varit positiva reaktioner. Jag fick lite samtal men också lite meddelanden på sociala medier och lite sådana bitar. Sedan har folk och fans jag träffat kommit fram och pratat lite. Dom tycker det är tråkigt och vissa säger att jag borde fått kontakt en säsong till och så vidare.

"KLUBBAR HAR HÖRT AV SIG"

Du är 36 år, har familj med fru och två barn, hur går tankarna framåt?
- Just nu är jag på ”Arbetsförmedlingen” och söker jobb som hockeyspelare. Håller igång med träningen. Lilleman ska börja i ettan och vår äldsta ska börja i femman. Det är inte bara att släppa allt och gå. Ska jag spela vidare måste allt socialt runt om fungera också. 

Hur tänker du kring en eventuell flytt till exempelvis utlandet?
- Utlandet har jag kanske svårt att se. Klart att jag håller öron och ögon öppna, absolut, och är öppen för förslag. Det ska vara något som känns rätt i magen, fungera socialt och framförallt också vara ekonomiskt hållbart att i så fall ta en säsong utomlands.
- Jag har inte tagit något beslut hur jag ska göra utan jag håller igång, tränar och försöker vara i form i fall det skulle bli att jag skriver på något. 

Foto: Bildbyrån/Johan Bernström

36-åringen har redan fått ett antal bud att ta ställning till.
- Ja, det finns klubbar som hört av sig…

Vilken nivå pratar vi om då?
- Det har hört av sig klubbar på både SHL och allsvensk nivå. Jag har också fått någon fråga från utlandet hur jag tycker och tänker, men inget mer konkret därifrån.  Från SHL har det inte heller kommit något konkret, men förfrågningar. Däremot finns det konkreta saker från Hockeyallsvenskan.

ÖPPNAR FÖR ATT SLUTA

Kan du se dig själv jobba inom Örebro Hockey i framtiden?
- Absolut. Utan tvekan. Det är också något som jag har i bakhuvudet. Skulle det dyka upp något där får jag lyssna, tycka och tänka.
- Samtidigt måste det vara något jag brinner för och inte tar ett jobb inom hockeyn bara för att ha ett jobb. Det måste såklart vara något jag tycker är roligt. Det skulle absolut vara en oerhörd glädje om jag skulle få jobba för klubben i mitt hjärta.

Skulle du rent av kunna tänka dig och avsluta karriären som spelare om du hittar rätt jobb?
- Det vet jag inte och är en av sakerna jag väger fram och tillbaka. Just nu håller jag igång och tränar för att jag ska kunna vara förberedd för att spela. Sedan får vi se vad som kommer och hur jag tar ställning till saker och ting.  Jag kommer inte utsätta familjen för någonting bara för att jag ska kunna spela hockey en säsong till. Tyvärr blir jag inte yngre direkt så jag får kanske ta mitt förnuft till fånga, bli vuxen och komma ur det här vuxenfritids som man skämtsamt säger då man går till rinken klockan åtta och hem halv två.
- Det har varit ett privilegium att fått vara med så pass länge och en oerhörd lycka att få vara på det där vuxenfritids, men någon gång måste jag ta steget ur det också. Det är svårt att säga när det är rätt tid.
- Ska jag ta ett kontrakt och spela ska det vara rätt för familjen, men också att jag känner att det är något jag brinner för. 
 

Den här artikeln handlar om: