Manuel Ågren.
SHL

”Jag visste inte ens om jag kunde ta en plats i Djurgården”

För två år sedan var Manuel Ågren sjuk och missade i princip hela säsongen. Nu har han kämpat sig tillbaka, fått sitt SHL-genombrott och har blivit en viktig del av Djurgårdens forwardsuppsättning.

ANNONS

Tidigt under veckan sades Djurgården strypa alla förhandlingar med sina kontraktslösa spelare. Bara dagar senare kritade Manuel Ågren på ett nytt kontrakt med Stockholmsklubben, trots att han tidigare hade uppgetts vara klar för spel i HV71. 
– Jag vet faktiskt inte vad som hände där med HV, det måste ha varit någon som har sagt fel, säger genombrottsmannen till hockeysverige.se.

Manuel Ågren var en av alla spelare som satt i en väldigt osäker situation på grund av Coronakrisen som har tagit över samhället. 

Hans kontrakt med Djurgården hade gått ut vilket gjorde att han satt utan klubb till nästa säsong. Eftersom många lag har det kämpigt med ekonomin blir det mer komplicerat att driva kontraktsförhandlingar. 

Så sent som i måndags berättade Djurgårdens sportchef Joakim Eriksson för Dagens Nyheter att klubben har fått strypa alla kontraktsförhandlingar på grund av den osäkra budgeten. Det verkade därför som att Ågren inte skulle kunna stanna i huvudstaden. 

Bara två dagar senare kom dock en oväntad vändning. Plötsligt hade Manuel Ågren och DIF enats om ett nytt avtal som sträcker sig över den kommande säsongen. 

För hockeysverige.se berättar nu huvudpersonen själv om känslorna kring förlängning. 

– Det känns riktigt bra. Det är precis som jag sade till Djurgårdens hemsida där att det var prio ett att stanna. Det kändes jäkligt bra att vi kunde komma överens till slut efter allt som var. Det var fram och tillbaka och osäkert hur det skulle gå med tanke på att Coronan påverkar ekonomin, säger 26-åringen och fortsätter: 
– Det var det här jag ville så det var verkligen skönt att det blev så också.

Vad vet du om vad som förändrades under de senaste dagarna som gjorde att ni kunde komma överens? 
– Jag vet faktiskt inte riktigt exakt vad som har hänt, det vet nog ”Jocke” bäst. Det jag vet är att det har varit fram och tillbaka mellan oss. Vi har haft en dialog om en fortsättning. Till slut kom vi fram till det här, det var inte svårare än så egentligen.
– Sedan att det blev som det blev, att det kom ut att jag var klar för HV, där vet jag inte vad som hände.

Det var aldrig nära något – Vi pratade bara och HV var en av klubbarna som jag pratade med. 

PRATADE MED FLERA KLUBBAR

Precis som Ågren säger så kom det uppgifter som sade att han skulle vara klar för en flytt till Jönköping. Det var podcasten Sanny & Svensson som tidigt under veckan kunde berättade att Ågren var överens med HV71 om ett kontrakt. Detta stämde dock alltså inte eftersom forwarden istället kritade på med Djurgården. 

Hur såg det ut med de uppgifterna?
– Det är klart att jag hade lite kontakt med andra klubbar med tanke på Djurgårdens spärr kring förhandlingar men det var aldrig mer än så. Jag vet faktiskt inte vad som hände, det måste ha varit någon som har sagt fel.

Det var inte nära något då? 
– Nej, det var inte nära något. Vi pratade bara och HV var en av klubbarna som jag pratade med. Det är inte mycket mer att säga om det, det är ju inte aktuellt längre.

Manuel Ågren har hela tiden haft som ambition att stanna i Djurgården. Under de senaste veckorna har han därför slitits mellan hopp och förtvivlan. Osäkerheten kring framtiden har varit påfrestande. 

– Det har varit lite stressigt och osäkert. Det har varit lite sådär att man inte vet var man ska vara; om man kommer behöva flytta eller stanna kvar. Det har ju varit lite jobbigt, man vill ju ha koll på var man ska bo och spela, allt sånt där. Det är något som jag tror att många känner igen sig med nu, det är inte bara jag som känner så. Det är lika för alla men det är ju inte så kul direkt.

Osäkerheten gjorde att han inte kunde komma till skott med träningen som det var planerat. Under onsdagen, samma dag som det nya kontraktet skrevs på, kunde han dock äntligen vara tillbaka och träna med laget igen. 

– Jag har försökt hålla igång så gott jag kan men jag har ju inte kunnat vara på plats och träna riktigt som jag har velat under den här tiden. Jag var tillbaka och tränade med Djurgården här i går (onsdag) vilket var jäkligt skönt.
– Jag var där och hälsade på alla igen (skratt). Vi tränade på bra i några små gäng. Det var kul att vara tillbaka igen.

NOMINERADES TILL ÅRETS ROOKIE

Manuel Ågren värvades till Djurgården från Oskarshamn inför säsongen 2018/19 men kunde då endast göra en SHL-match med klubben efter att ha drabbats av den ovanliga leversjukdomen Autoimmun hepatit. 

Den gångna SHL-säsong blev därför 26-åringens första i karriären. Han tog stora kliv under säsongens gång och i slutet fick han stort förtroende av tränarna vilket gjorde att han till slut landade på 19 poäng på 49 matcher. 

Jag tycker att jag har blivit snabbare på skridskorna men jag har faktiskt inte gjort något speciellt för att bli snabbare

När han summerar menar han därför att han är nöjd med rookiesäsongen. 

– Det gick bra! Jag kommer ihåg att jag gjorde mål i första matchen och fick en ganska bra start på säsongen. Jag jobbade med ”Hank” (Henrik Eriksson) och ”Walli” (Erik Walli Walterholm) i fjärdekedjan ganska många omgångar och tyckte att det gick bra för oss. Jag fick köra center och det funkade bra.
– Därifrån tycker jag att jag växte in i det mer och mer och tog för mig mer. Jag fick även mer förtroende och istid av ”Robban” (Ohlsson) vilket jag tycker att jag tog tillvara på.
– Efter jul där så hoppade jag in i en kedja med ”Bulan” (Patrik Berglund) och ”Josef” (Jacob Josefson). Vi gjorde det jäkligt bra och spelade bra tillsammans. När jag ser tillbaka på säsongen så är jag nöjd, jag blev även bättre och bättre under säsongens gång. På slutet var jag som allra hetast och tyvärr fick jag inte spela mer när jag var som bäst eftersom säsongens ställdes in. Det var tråkigt för egen del.

Det ledde hela vägen till att Manuel Ågren var en av tre spelare som nominerades till Årets Rookie på SHL Awards, där fick han dock se sig besegrad av Skellefteås Jesper Frödén som tog hem utmärkelsen. 

– Ja, det var kul. Även fast jag känner mig lite gammal för att vara rookie. Det är väl ett tecken på att man gjorde en del rätt men inte mycket mer än så. Men det var så klart kul att bli nominerad.

Manuel Ågren stod för mycket mer än sina 19 poäng. Hans riviga och aggressiva spelstil gjorde att han blev en favorit både hos publiken och hos tränarkåren. Mot slutet av säsongen matchades han hårt och fick spela i alla möjliga spelformer. 

– Jag kan spela överallt, Jag trivs bra både i powerplay och boxplay och det är något som jag har gjort ganska länge under min karriär. Jag lägger mycket vikt på både offensiven och defensiven, även fast det är lite roligare i offensiven.
– Jag kan även spela både center och ytterforward. Det finns ju både för- och nackdelar med det men jag ser det som ganska bra att vara allround.

Vad skulle du säga att du utvecklade under säsongen?
– Jag tycker att jag har blivit snabbare på skridskorna men jag har faktiskt inte gjort något speciellt för att bli snabbare. Jag vet inte om det handlar om att jag spelade smartare men jag fick ut mer av min snabbhet. I själva grunden handlar det nog om självförtroende, att jag fick spela mycket och förtroendet från tränarna. Det gör ganska mycket.

Det var riktigt jobbigt för två år sedan, att bara sitta på sidan med en massa mål man ville uppnå och inte kunna göra ett skit åt det

RESAN TILLBAKA FRÅN ALLVARLIGA SJUKDOMEN

Från början var det egentligen tänkt att Manuel Ågren skulle ta klivet till SHL förra säsongen efter flera starka säsonger med Oskarshamn i Hockeyallsvenskan. Istället kom den ovanliga leversjukdomen Autoimmun hepatit och spolierade allt för honom. 

Det blev bara sex matcher på hela säsongen för Ågren; två i Djurgårdens J20-lag, tre i norska Storhamar och en i SHL. Därefter blev han frisk från besvären och har därefter kämpat sig tillbaka vilket nu har lett till att han har fått sitt SHL-genombrott och blivit en viktig del av Djurgårdens forwardsbesättning. 

– När man säger det så då… Det blir ju faktiskt lite rörande att höra, säger Ågren och tar en kort paus innan han fortsätter: 
– Det var riktigt jobbigt för två år sedan, att bara sitta på sidan med en massa mål man ville uppnå och inte kunna göra ett skit åt det. Jag visste inte ens om jag skulle kunna ta en plats under förutsättningarna. Jag lyckades med det och jag är väldigt stolt över mig själv att jag tog mig tillbaka. Det har varit en lång resa men på ett sätt känns det fortfarande som att den bara har börjat.

Den stora motgången har gjort att elden inom honom har börjat brinna ännu mer vilket blev en drivkraft för honom i återhämtningen. 

– Man har ju både formats och stärkts av resan. Jag är starkare i dag som person och har lärt mig väldigt mycket som jag tar användning av. Det har blivit som en slags motivation.
– När man inte kan spela hockey på ett helt år då vet man hur mycket det betyder för en. Då ger man verkligen 110 procent när man kommer tillbaka och man tar ingenting för givet.

När han nu har fått rookiesäsongen ur vägen siktar Oskarshamnskillen på ännu högre höjder till nästa säsong. Han kommer nu också få chansen till en ordentlig lågsäsong till skillnad från inför förra säsongen då han fortfarande repade sig från sjukdom. 

Hans plan är att återuppta formen precis där han lämnade den vid grundseriens slut. 

– Jag ska bara fortsätta där jag slutade den här säsongen, som jag sade så hade jag en väldigt bra form. Vi hade gått in i ett slutspel, allt kändes bra och jag hade ett bra självförtroende samt spelade bra.
– Nu får man börja om på något sätt och träna hårt under sommaren för att förbereda sig inför nästa säsong. Jag kommer att sätta nya mål för mig själv och jobba utifrån det men jag har inte kommit fram till det än, avslutar Manuel Ågren.

Foton: Bildbyrån

Den här artikeln handlar om: