Krampaktig men underhållande hockey präglade första perioden där Leksand tog ledningen på ett chans-skott som gick in. Linköping kvitterade per omgående i inledningen av mittakten och tog ledningen med sekunder kvar av densamma. Fler mål föll inte trots chanser åt båda håll. Linköping vann: 2-1. 

Att mycket stod på spel märktes i båda lagen, kanske mest i hemmalaget som gjorde sin spelmässigt sämsta insats på länge. Men att vinna när man inte är bra är också bra. Leksand är än så länge utan poäng under Uffe Samuelsson. 

Från torsdagens drabbning tar jag med mig detta: 

En räddande bredsida – igen 
Ny ödesvecka för Linköping. Men en tung seger i Göteborg gav tre oväntade poäng och idag? Jag kan inte säga att jag tror på ödet eller så, men det här bör ändå sägas: Våren 2012 var Linköping en hårsmån från kvalserien när ett mål via Pär Arlbrandts skridsko räddade kontraktet efter en allt annat än trevlig säsong. Under torsdagen gav Jaakko Rissanens skridsko 2-1 i den andra perioden och säkrade – efter mycket om och men – tre blytunga poäng. Än är det inte över för Linköping, men den där skridskon gjorde i alla fall att avståndet ner till strecket nu är 10 poäng. Fem poäng skiljer till åttondelsplats. Det är mycket kvar att spela om och det gäller att se upp. Men har inte LHC gjort det tidigare så bör man i allra högsta grad blicka uppåt i tabellen. 

Tuffare – men vad saknas? 
Jag pratade med Jon Knuts förra veckan. Han berättade att känslan var god i Leksand och nye coachen Ulf Samuelssons direktiv har varit hårdare, och måhända lite fulare, spel. Det märktes i Saab Arena där dalalaget smällde på såväl i sarger och gav små efterslängar när rättskiparna inte såg. Spelmässigt hade man bitvis en hel del – bitvis inget alls. Efteråt sa Uffe Samuelsson att det var ”ett halvt steg framåt”. Vad krävs för att ta ett helt steg framåt?
– Våra bättre spelare måste få mer tid med pucken. De måste få lite flyt, de har inte vunnit på jag vet inte hur länge. Det är jättejobbigt att jobba vidare. Men vi jobbar stenhårt och har bra moral, sa Leksands-tränaren efteråt. 

Play it again, Sam
Jag kan inte låta bli att fascineras av Sam Lofquist. Backen signade ånyo en bit in på säsongen med en klubb och han smälter ånyo in. I mitt tycke är det en Bert Robertsson-spelare och Linköping borde se till att göra allt för att behålla honom. Han har smält in i laget, han bidrar och han kämpar som om det vore hans hemstad. Men det är inte av en slump han signat sent de senaste åren. 
– Jag tycker att träningslägren är för långa, skattade han när Hockeysverige frågade om detta fenomen. 

Med din historik, har du börjat tänka på framtiden?
– Om jag ska vara ärlig så har jag tänkt mycket på det vid den här tidpunkten tidigare år. Men här har jag så roligt när jag spelar så jag vill bara spela vidare. Nu blir min säsong kort ändå, men jag älskar det här. Jag skulle gärna komma tillbaka, sa den hårdskjutande backen, som trots allt ändå inte är nöjd med sitt eget spel:
– Nej, jag hade gärna gjort fler poäng. Men när vi vinner så spelar det ingen roll. 

”Han fick någon ryggåkomma. Vi hoppas att det ska gå över till lördag.” – Bert Robertsson, om Adam Helewka som utgick under matchen.

”Vi tittar på vad vi har att utveckla i laget. Det är inte så mycket matte. Vi vill bli bättre imorgon, vi vill bil bättre nästa vecka. Vårat fokus ligger på oss.” – Ulf Samuelsson, på fråga om tabelläget

… Eddie Larssons quarterback-likande passning ner över hela isen mot en kvick Joe Whitney, som hann före en icing, är en variant som borde användas oftare generellt. Det ger oerhört fin dynamik i spelet. 

….nyss nämnde Larsson har sett betydligt bättre ut sedan C:et lämnade hans bröst.