Några oväntade lag har gjort stor succé i Hockeyettan den här hösten och nosar på Allettan. Men nu är det bistra november, nu testas de verkligen om de är på riktigt.

Jag gjorde ett nytt gästspel i ATG studion och snackade Hockeyettan igår och mycket av strålkastarljuset riktades så klart automatiskt mot streckstriderna.

Streckstriderna där flera på förhand riktigt oväntade lag är inblandade.

Då tänker jag naturligtvis främst på nykomlingarna Wings och Strömsbro i den östra serien som båda ligger på Allettan-plats i detta nu och på Halmstad i söder som från ingenstans gjort en storstilad succé. Till viss del går det förstås att tillämpa resonemanget även på Allettan-jagande Kiruna IF i den norra serien.

Men nu är november-lunken här och det är nu just de här lagen testas lite extra.

För där de vana topplagen kommer att gnugga på, ta sina poäng och i många fall redan nu kan känna sig ganska säkra på att bli topp fem är situationen ganska ny för lagen jag räknar upp ovan.

Wings och Strömsbro har gjort det över alla förväntningar så här långt. Det är liksom ingen slump att de ligger på Allettan-plats. De har spelat snyggt och jobbat hårt och på så sätt fått med sig poängen. Men samtidigt har de med den initiala medgången i ryggen kunnat rida lite på en känsla av nyhetens behag. Sådana ånga brukar dock ta slut. Och vad händer då?

Wings tappade oväntat poäng mot Hanviken senast, förvisso ett aningen pånyttfött Hanviken, men ändå. Det är poäng som måste bärgas om man i slutändan ska kunna räkna hem en plats i Allettan. Framöver väntar nu matcher mot andra avsågade gäng som Enköping och Sollentuna. Matcher som kommer visa karaktären på Wings. Studsar de tillbaka på vinnarspåret eller börjar verkligheten komma ikapp?

Det är svårt att vinna på beställning när det blir november och många börjar bli lite slitna. I alla fall om man inte har rutin av det. Strömsbro gick in i säsongen utan någon riktigt ordentlig grundträning i ryggen. Det är sådant som skulle kunna straffa dem nu. Så här långt har nykomlingen faktiskt plockat fler poäng borta än hemma, men det är en siffra som snabbt kan ändras om man går in i någon form av vägg.

Lite samma läge är det i Halmstad. Inte för att Hammers är nykomlingar, men efter en lång rad säsonger i bottenslammet befinner de sig hastigt och lustigt i toppskiktet. Det är klart att laget fick en extra boost när de märkte att det uppoffrande jobb de lade ner resulterade i segrar och poäng. Man gjorde det fantastiskt bra (minns nollorna mot KRIF och Troja/Ljungby till exempel).

Men det är svårt att hålla i den typen av spel över en hel grundserie. Speciellt om man är ett lag som inte är vana att vara i den situationen. Att de släppt in fyra baljor i vardera av de två senaste hemmamatcherna mot halvmediokert motstånd i form av Hanhals och Borås är ett varningstecken på att man inte offrar sig riktigt lika hårt och försvarar sig riktigt lika noggrant längre.

Håller den trenden i sig, då kommer Halmstad att falla tillbaka i tabellen och förmodligen missa Allettan. För man har inte ett lag som kan vinna i södra serien genom att lira, man måste offra sig hänsynslöst och följa matchplanen till punkt och pricka varje match. Inte helt lätt när det börjar bli trötta skallar hos unga killar.

Jag målar inte fan på väggen. Det vore väldigt kul om de nämnda gängen står distansen ut. Jag vill bara påskina att det är nu de verkligen prövas. Klarar de sig igenom mörka november utan att det dippar alldeles för mycket, då är de verkligen på allvar.

Då är jag den förste att ställa mig längst fram i ledet och applådera.

* * *

Huddinge lånar in Marcus Lissäng från Trångsund inför sina två kommande matcher.

Det blir nästan lite komiskt.

Klubben har ju underpresterat ganska gravt den här hösten och fått en hel del kritik för att de valt att värva en massa hemvändare som kanske har sina prioriteringar någon annanstans än enbart på hockeyn och som i brist på bättre ord kallats för ”trötta”.

I Marcus Lissäng får de in en för Hockeyettan-nivån väldigt bra back, men det är ännu en hemvändare.

En hemvändare som inför säsongen valde att tacka nej till Huddinge för att den civila karriären som brandnamn skulle få gå först.

Det blir som sagt nästan lite komiskt.