I gårdagens inlägg lovade jag att kika närmare på Vita Hästens offensiv i matchen mot Västervik. Ni kanske tänker att det inte var många glädjeämnen i det offensiva spelet efter endast ett mål framåt, då kan jag meddela att jag såg goda tendenser.

Trots förlusten var Vita Hästen det spelmässigt bättre laget sett över 60 minuter. Norrköpingslaget skapade fler målchanser än Västervik och med lite bättre skärpa eller mindre ringrostighet i sista tredjedelen av banan hade det blivit fler mål bakom en storspelande Samuel Ward i Västervikskassen.

Marcus Eriksson såg spelsugen ut och startade matchen väldigt piggt genom att regissera långa anfall i sina första byten. Han mattades dock av ju längre matchen led och frustrationen lyste igenom i matchens slutskede när han tog en onödig utvisning.

Ett annat offensivt ess, Christopher Fish, spelade endast två byten efter ett hårt dömt matchstraff för tackling i ryggen på Västerviks amerikan Adam Plant. Detta medförde att man redan i matchens inledning tvingades ändra i formationerna.

Backen Simon Fernholm som förväntas svälja en hel del viktiga minuter i vinter spelade inte igår, oklart varför.

TVÅ SPELARE STACK UT

Det var två spelare som stack ut lite extra i Vita Hästen. Dels var backen Jacob Spångberg stundtals lysande med en stor portion kreativitet i spelet där förarbetet till reduceringen var en av matchens stora höjdpunkter.

Även om Spångberg inte har jämnheten i sitt spel för att vara Vita Hästens ledande back i 52 omgångar så har han har en så pass hög högstanivå att han har bra möjligheter att kunna vara det i kanske 20 matcher. Jacob har jag sett i många matcher och vet vad han kan uträtta på rinken, någon som jag däremot inte sett lika mycket är den svenskspråkige ungraren István Bartalis. Där har Vita Hästen fått in en spelare av riktigt hög klass som verkligen har alla verktyg i lådan för att leda laget i vinter. Inte bara 20 matcher, här pratar jag hela säsongen.

Bedömningen är gjord efter endast en match vilket dessutom råkar vara en träningsmatch men mitt hockeyöga säger tydligt att Bartális är ren och skär klass.

KLUBBEN ÄR I HARMONI

Jag stannade till i hästenlägret och bytte några ord med både spelare och ledare efter matchen där jag fick känslan att det, tro´t eller ej, råder stor harmoni i klubben. Under det senaste decenniet har jag aldrig fått den känslan tidigare. Det har alltid varit något, exempelvis skavande konflikter inom truppen, missnöje med tränarna, taskig ekonomi eller bråk med supportrarna. Det har alltid funnits störningsmoment som mer eller mindre påverkat prestationerna på isen men nu var känslan helt annorlunda. Det bådar gott för pållarna.

Visst säsongen är ung, väldigt ung till och med och mycket hinner hända på vägen. Men mitt tabelltips med Vita Hästen på sjätte plats kvarstår, kanske att jag till och med blev än mer övertygad efter gårdagen om att klubben är ett lag för den övre mitten.