Robert Pettersson
PETTERSSON: Det ‘partiska’ TV-kommenterandet påminner om brusreducerande hörlurar
ANNONS

Harald Lückner är en het potatis under Slaget om Siljan. Inte minst i Leksands supporterläger, där man inte alltför sällan är väldigt arga över att han är så partisk. För som bekant så håller han ju på Mora. För han har tränat Mora.
Alla vet att alla personer som någon gång tränat ett lag håller på det laget och att Lückner håller stenhårt på Färjestad. Och HV71. Och Mora. Och Modo. Och Linköping.
Eller är det inte så? Nähä. Nä, det kanske inte är så? Ah, det är tränare han varit i lagen. Anställd av klubbarna som just det och inte som livstidssupporter. Där ser man.

Harald kan i princip inte yttra ett positivt ord om Mora utan att det dyker upp tweets till C More, eller ut till allmänheten, om att det är en skandal att han får kommentera en match med Mora.

Jag som ser matcherna med neutrala ögon reagerar väldigt sällan på att han säger något som skulle förfördela något av lagen. Han låter i princip likadan när båda lagen gör mål. Han låter så där halvfull och glad som bara han kan göra.

I matchen igår bestämde jag mig för att faktiskt göra en insats och lyssna lite extra noga på Harald. Och om man skulle göra en bedömning av vilka ”han håller på” via vilka han sa bäst saker om och lät gladast över mest, så höll han på Leksand.

Det är inte speciellt konstigt. Inte det minsta. Han lät med största säkerhet så igår för att Leksand var klart bästa laget igår. Det var Leksand som gjorde flest mål. Leksand som spelade bäst hockey. Leksand som gjorde bäst saker.
I tre av de övriga fyra matcherna i den här matchserien har det varit Mora som varit bäst. Då har det varit rimligt att Mora fått de flesta lovorden.

Lustigt nog så fanns det både leksingar och moringar som twittrade ut sin vrede om Harald till C More igår. Den ena sa att han håller på Leksand. Den andra att han håller på Mora.
Nånstans får väl det fastställa att Harald är ganska rättvis i sin roll som expertkommentator.

Det här är ju på inget sätt ovanligt, den här sortens gnäll. Skrivande journalister råkar ut för det hela tiden också. Hyllar man ett lag så håller man på det. Sågar man ett lag så hatar man det.
Varför skulle man annars göra någon av de sakerna?

Syndromet, vi kan väl kalla det så, är egentligen ganska enkelt. De flesta av er förstår det säkert. Andra gör det inte.
Men när någon skriver positiva saker om ens eget lag, så tänker man inte direkt på det. Man tänker möjligen: ”Så klart det är så här, det vet ju alla” och det är inte mer med det. Det är ingen som skulle få för sig ”så skriver han ju för att han håller på mitt lag”.
Samma text kommer lag som håller på andra lag att ifrågasätta orsaken till. För de tycker förmodligen inte alls att det laget man skrev bra om är så bra som man skrivit. För deras lag är ju det bästa. Då måste man hitta en, med deras mått, logisk förklaring till hyllningarna och oftast är den logiska förklaringen, i deras ögon, att man håller på laget.

Samma sak sker i omvända scenariot också. När man sågar ett lag får personer som håller på det sågade laget för sig att man hatar det laget. Alternativt håller på värsta rivalen.
Motståndarfansen däremot ser knappast sågningen som att man hatar laget, utan som att det är en rimlig sågning. För de ser givetvis samma sak som man själv gjort. De vet att sågningen är rimlig. Eller tycker åtminstone att sågningen är kul, för det är ju alltid roligt när motståndarna får skit. Ingen reflekterar över något annat.

Samma sak blir det för kommentatorerna, så klart.
När låt säga en leksing sitter i sin sköna soffa och ser på en match och en kommentator säger bra saker om leksingarna, så reflekterar man inte över det. Det är naturligt. Han säger bara vad man själv tänker och vad man själv sett.
Vid varje hyllning åt motståndarnas håll däremot, så skär det lite illa. ”Vänta nu, får han som ska vara neutral verkligen säga så? Ska inte en kommentator vara opartisk? Varför säger han att deras spelare gjort något bra?!”

Men det är när det blir mål som den stora grejen som gör att man uppfattar det hela fel dyker upp.
När ditt lag gör ett mål, och kommentatorn leende öser beröm över det mesta, så hör du det överhuvudtaget inte. Du har fullt upp med att skrika och jubla mer än vad kommentatorn i fråga gör.
Du har helt enkelt inget att jämföra med när du sedan sitter och får se motståndarna göra mål och kommentatorn låter exakt likadant. Du deppar och är grinig över det insläppta målet. Du har kommentatorn skrika att det är mål. Berömma laget för det och vara så där lite salig som man kan bli ibland när det blir mål.
Du hatar att det blev mål. Allt som sägs tas in. Man kokar ännu mer för man blir provocerad över att personen uppenbarligen måste hålla på motståndarna.

En kommentator som betydligt mer än Harald Lückner hamnar i den här skottgluggen är Patrik Westberg. Han som oftast hörs i Scandinavium och som många, förmodligen, uppfattar som den mest fanatiska Frölunda-supportern vi har i det här landet. För att han skriker som en galning när det blir mål.
Få tycks reflektera över att han gör det åt båda håll. Och det klart att det beror på det som skrivs ovan.

Man kan säga att det funkar så här: Supporterskap vs. Media, generellt, är lite som brusreducerande hörlurar. Det positiva som sägs om ditt lag är bruset utanför hörlurarna och det negativa som sägs är musiken inne i lurarna.

Den här artikeln handlar om:
Hockey PÅ TV
måndag 20 maj
16:20 Sverige - Frankrike VM
16:20 Storbritannien - Norge VM
20:20 Kazakstan - Polen VM
20:20 Finland - Danmark VM
tisdag 21 maj
03:00 Vancouver Canucks - Edmonton Oilers NHL
12:20 Frankrike - Tyskland VM
12:20 Österrike - Storbritannien VM
16:20 Kanada - Tjeckien VM
16:20 Lettland - USA VM
20:20 Sverige - Slovakien VM
20:20 Finland - Schweiz VM
torsdag 23 maj
02:00 New York Rangers - Florida Panthers NHL
lördag 25 maj
02:00 New York Rangers - Florida Panthers NHL
söndag 26 maj
21:00 Florida Panthers - New York Rangers NHL