Från läktaren till matchvinnarrollen: ”Det är en skum situation”

Petad i nio av tio slutspelsmatcher. Då fick Rob Schremp äntligen chansen – och tog den direkt. Med sitt 3-0-mål sänkte han Växjö i lagets första SM-final på hemmais.
– Jag hade ”Zacke” (Patrik Zackrisson) bakom mig och han skrek att jag inte skulle skjuta, skrattar amerikanen efter segern.

VÄXJÖ (HOCKEYSVERIGE.SE)
Det har varit en tuff säsong för Rob Schremp. Amerikanen, som gjorde 41 poäng för Modo 2011/12, kom till Skellefteå för att ge laget offensiv spets efter sommarens åderlåtning. Men något lyft har det inte blivit. Ju längre säsongen har lidit, ju mindre speltid har Schremp fått och i slutspelet har han inte ens spelat sporadiskt. Inför tisdagskvällens andra finalmatch hade 29-åringen bara varit ombytt i en enda slutspelsmatch.

Nu fick Schremp chansen på Daniel Widings bekostnad och tackade för förtroende genom att klämma in det avslutande 3-0-målet i powerplay sent i den andra perioden. Ett mål som definitivt säkrade en utjämning av finalserien.
– Det är kul att bidra. Kommer man in vill man hjälpa till. Släpper de in mig i laget tror jag inte att de vill att jag ska åka omkring och inte göra mål. Jag är glad att jag kunde göra mitt jobb, säger Schremp till hockeysverige.se efter 3-0-vinsten.
– Jag tror att jag hade ”Zacke” (Patrik Zackrisson) bakom mig och han skrek att jag inte skulle skjuta. Jag sa åt honom att jag skulle säga snälla saker i den här intervjun, men du vet… (skratt)

Schremp kan vara glad över att han inte lyssnade på 1-0-skytten Zackrissons råd. Att få gör mål i comebacken efter sin tid på läktaren var tillfredsställande. Han tackar folket runt omkring laget för stödet han har fått.
– Jag har jobbat hårt med (fystränare Stefan) Thomson och har jobbat extra med Stefan (Klockare, assisterande tränare) efter träningarna för att hålla mig beredd, säger Schremp.
– Ibland är det svårt att hålla upp matchtempot bara genom att träna, men det hårda arbetet vi lägger ned på träning är en nyckel för oss i Skellefteå. Jag kände mig inte speciellt ringrostig i dag, vilket är ett bra tecken.

Hur frustrerande har det varit att stå utanför laget?
– Jag har nog varit mer ivrig än någonting annat, men i det här laget har vi väldigt många bra spelare. En del av dig hejar på dina lagkamrater och en annan del vill spela, men det är inte första året som jag är proffs. Jag förstår situationen. När jag spelade i New York Islanders fick jag vänta 30 matcher innan jag fick spela en gång. Då krävdes det en skada för att jag skulle få spela. Jag har lärt mig att ha tålamod och förstår att det bästa jag kan göra i den här situationen är att vara en bra lagkamrat. Det är en skum situation, men det finns många bra spelare här…

Schremp hinner inte slutföra meningen innan han avbryts:
– Var inte så ödmjuk, du har ett grymt skott…
Det är lagkamraten Janne Pesonen som smyger upp bakom Schremp med ett brett leende på läpparna.
– Precis… Det är allt det där hårda arbetet jag har lagt ned med ”Pes” och alla fina passningar han har slagit, skrattar Rob Schremp innan han blir allvarlig och konstaterar att det inte är säkert att hans insats i kväll räcker till spel i returmötet på torsdag.
– Det är så det funkar här. Du kan sätta in en kille som Daniel Widing, Nick Sörensen eller mig själv och laget kommer fortfarande att ha bra kemi. Att vinna är det bästa som finns och jag har varit i några förlorande lag där det inte har varit så roligt att spela.

New York Islanders till exempel?
– Ingen kommentar (skratt).

LÄS ÄVEN:
* Skellefteås snabba replik – nobbade Växjö på bortais