Det finns väl tyvärr inte mycket kvar av den svenska flottan i Karlskrona numera, men pärlan vid Österjön är fortfarande en örlogsstad. Örlog betyder ”krig” och även om kvällens match inte blir sista striden så lär det smälla rejält.

Då står vi alltså vid avgörandets rand i den hockeyallsvenska finalen. Det som på förhand skulle bli en strid mellan Malmö och främsta utmanarna Södertälje eller Västerås blev istället en strid mellan Västerås och Karlskrona. Då trodde nog de flesta att det skulle bli en paradgata för Västerås, men de ser plötsligt ut att få en lika knölig resa förbi Karlskrona som ubåten U-137.

Det är den 10 mars och Karlskrona HK är en enda match ifrån SHL. Tanken svindlar.

Ur ett internationellt perspektiv är Karlskrona mest känt för den dramatiska incidenten på hösten 1981, när en rysk atomubåt gick på grund vid inloppet till Gåsefjärden. Vid tillfället rasade fortfarande kalla kriget med oförminskad styrka och därtill hade det svenska försvaret vid tidpunkten ännu förmåga att på allvar hålla den ryska Östersjöflottan stången ubåten baxades upp på land och den ryske kaptenen förhördes. Idag hade de väl mer troligt kunnat styra obemärkt hela vägen in i baren på Nivå.

I hockeysammanhang har Karlskrona i modern tid med blivit känt för att det var här Håkan Loob startade sin elitkarriär i slutet av 70-talet. Det är snart 40 år sedan de tre bröderna från Gotland satte Karlskrona på hockeykartan och på den tiden hette klubben Karlskrona IK och spelade hockey i gamla Wämöhallen, men den är riven nu. De sista säsongerna på 70-talet genomförde Karlskrona en ambitiös satsning mot Elitserien, men lyckades aldrig ta sig hela vägen och som så många satsningar kom den till slut av sig. KIK föll gradvis djupare i seriesystemet och gick till sist i konkurs 2001. Omgående återuppstod hockeyn i staden i form av Karlskrona HK, så sent som 2006 tog sig klubben upp från division 3 och plötsligt står de här vid dörren till finrummet med kölen halvvägs inne.

Jag har följt de här kvalen i över 20 år och serien mellan Västerås och Karlskrona tillhör utan tvekan mina absoluta favoriter. Högdramatisk ishockey, stenhårda tacklingar, löjlig intensitet, massor av snygga mål och målvaktsspel av högsta klass. I spåren av detta också munhuggeri, slagsmål och tjuvnyp. Precis som det ska vara.

I fredags var det Stefan Gråhns som fly förbannad for ut från isen i slutsekunderna efter ett jättebråk. I söndags kolliderade Alexander Bergström och Jan Urbas så illa att slovenen fick föras till sjukhus. När jag kom ner mellan båsen efter matchen var det så tjock stämning att vi alla fick gå lite på helspänn. Domare Harnebring grillades av Viasat, domarchefen Thorsbrink var där, Martin Filander och Niklas Johansson i det närmaste kokade och mitt i alltihop stod Alexander Bergström och såg uppriktigt besvärad ut av händelsen.
– Jag ser inte honom förrän precis sista sekunder och då spänner jag kroppen. Det blev lite olyckligt och jag har hört att det inte är så bra med honom. Det är jättetråkigt och jag hoppas verkligen han kan spela snart igen. Jag tittar efter passet och han kliver fram i min åkbana och det är verkligen jättetråkigt, sa Bergström när han kom ut ur omklädningsrummet.

Situationen är svårbedömd, men jag är överens med dem som lutar åt att det är en olyckshändelse. Det fanns även personer i hemmalagets närhet som anförde Bergströms normalt begränsade aptit på närkamper som indikation på att det hela, skuldfrågan aside, nog åtminstone inte var avsiktligt.

Hur som helst anmälde Västerås det hela och under dagen får vi besked på huruvida Bergström ens får spela det som kommer vara den största hockeymatchen i Karlskrona genom alla tider.

Hur kritiskt vore det? Alexander Bergström är lagets bäste poängplockare de två senaste säsongerna.

När jag frågar honom om förklaringen till att det lag som överraskade alla redan i fjol har lyckats bli ännu bättre i år så pekar han just på bättre bredd som en av förklaringarna. I finalserien har Bergström bara gjort ett enda mål och även utan honom har KHK både matchvinnare och rutinerade rävar som kan kliva fram ikväll.

En av dem är Niklas Lihagen, som gick upp i Hockeyallsvenskan med Vita Hästen i fjol och i SHL med Örebro året dessförinnan.

En annan är Joel Kellman. Hemmasonen, fostrad i Karlskrona HK och lagets poängkung i år. Tremålsskytt och matchhjälte i söndags. Oavsett var Karlskrona spelar nästa säsong så lär han återfinnas i SHL, men matchen i kväll är naturligtivs ett mycket speciellt tillfälle för honom.
– Chansen att kunna avgöra hemma. Alltså bara tanken på det, det är stort. Häftigt, sa Kellman till mig efter segern i Västerås.

Karlskrona Arena kommer vara fullsatt till minsta stol i afton. Förutom att Västerås kommer sälja sig betydligt dyrare än den ryska ubåten ska man dessutom brottas men anspänningen av att hela staden står dukad för fest. Om Pelle Hånbergs mannar lyckas behålla det mod och den kyla som tagit dem hela vägen hit kan de alltså klara av det som bröderna Loob aldrig mäktade med.

Vid 21.30-tiden i kväll kan Karlskrona för första gången ha ett hockeylag i högsta serien.