Lång resa från sjuksäng till slutspelssuccé

Tidigt på säsongen togs hon in på sjukhus med akuta ryggsmärtor. Oturen fortsatte när hon drabbades av en blodpropp. Sedan dess har målvakten Julia Åberg gjort en lång och imponerande resa tillbaka till isen. Nu gör hon slutspelssuccé med Leksand.
– Jag blev liggande längre än planerat, men i dag mår jag bra, säger Åberg till hockeysverige.se.

I kväll börjar semifinalerna i Riksserien. På den ena halvan möts Munksund/Skuthamn och Linköping. På den andra halvan spelar Leksand mot Modo. I den sistnämnda matchen möts succémålvakten från OS, Valentina Lizana Wallner i Modo och JVM-målvakten Julia Åberg i Leksand.

Hockeysverige.se fick en pratstund med tidigare AIK-målvakten, Julia Åberg, dagen innan första semifinalen och givetvis blev första frågan hur skönt det var att som tidigare AIK-spelare få slut ut sin gamla klubb i kvartsfinalen?
– Jag tror det var den bästa känsla någonsin faktiskt, skrattar Julia Åberg och fortsätter:
– Det var ganska spännande matcher och extremt jämna. Jag tror att vi skapade lite bättre chanser än vad AIK gjorde. Dom hade fler skott, men det var framför allt mycket skott utifrån vilket var ganska enkelt. När vi väl kom in på mål skapade vi chanser vilket gjorde att dom fick det tufft samtidigt som deras målvakt (Minatsu Murase) inte kanske var riktigt van med det i och med att AIK varit ett topplag i serien.

Julia Åberg släppte bara in två mål på två matcher i kvartsfinalserien och hennes målvaktsspel, med totalt 94 räddningar, är en stor anledning till att Leksand spelar semifinal i kväll. Själv vill hon tona ner sin egen betydelse.
– Jag har ju fått en del skott på mig, men det är inget svårt när backarna gör det lätt för mig. Det blir mycket två-mot-ettor och tre-mot-tvåor, men när backarna håller deras spelare utanför sig blir skotten plockpotatis för mig.

Både herrarna och damerna är i slutspel, märker man i Leksand att det blåser lite medvind nu för hockeyn på orten?
– Ja, det är klart att det märks. Det är en härlig stämning i hallen. Man träffar en del folk ute på stan som pratar mycket hockey och gratulerar.

Är det även mycket damhockeysnack i Leksand i dag?
– Just nu är det så, men annars brukar det inte vara så mycket. Nu har vi fått en del plats i media. Det står en del även på Leksands hemsida och på Facebook om oss. Det har gjort att man ganska ofta springer på folk som känner till oss och vet hur det går.

Stämningen i hallen nämnde du, hur upplevde du den i er hemmamatch mot AIK inför 1213 åskådare?
– Det var nog det häftigaste jag varit med om tror jag. Jag har aldrig spelat inför så mycket folk och eftersom åskådarna var samlade på samma sida blev det riktigt bra tryck. Sedan fick vi köra introt som herrarna kör och även det var jättehäftigt.

Blir man nervös i dom här nya situationerna eller blir man bara inspirerad?
– Jag tror att laget var lite nervöst vilket jag tyckte märktes i framför allt första perioden när vi var lite hafsiga med pucken. Sedan tror jag bara att det var inspiration.
– För mig var det bara inspiration. Jag trodde att jag skulle vara mer nervös under matchen än vad jag var. Det gick ändå att bra att stänga av.

”RISKEN VAR EN PÅ MILJONEN”
Julia Åbergs säsong har annars varit brokig. En skada i ryggen gjorde att hon blev liggande på sjukhus under en period. Väl hemkommen därifrån tog det lång tid innan hon var tillbaka i träning.
– Jag har haft ryggproblem ett tag, sedan förra hösten ungefär. Under en träningsmatch innan säsongen då vi spelade mot Munksund, i augusti tror jag att det var, blir jag pååkt tre minuter in i matchen när jag hade blockerat en puck. Då kände jag att det var någonting som var fel.
– Två dagar efteråt, när vi var på väg hem från Örnsköldsvik, åkte jag in på sjukhuset i Hudiksvall. Då hade jag två diskbråck. Jag lades jag in på sjukhus i Stockholm eftersom det är där som jag är skriven. Där hade jag en port i armvecket för att jag skulle få morfin intravenöst. Nu användes inte den på tre dagar så jag fick en blodpropp. Risken för det var väl en på miljonen så jag hade lite otur. Jag blev liggande ett tag. Längre än vad som var planerat i alla fall.

Hur mår du idag?
– I dag mår jag superbra. Jag har tränat rehab för att få bort diskbråcken och jag skulle ha opererats. Nu gick inte det eftersom jag fick ta blodförtunnande, men som jag sa, i dag mår jag jättebra.

Julia Åberg är tillsammans med Modos Sarah Berglind dom två målvakter som kommer att representera Sverige i JVM som spelas i Budapest 23-30 mars.
– Jag har inte hunnit fundera på det alls. Truppen till VM togs ut häromdagen så jag har inte tänka på den turneringen ännu. Klubblaget kommer alltid först och det är också vad jag fokuserar på nu.

Målet för Julia Åberg i JVM är solklart.
– Jag siktar på medalj, absolut. Sen vore det alltid kul om vi kan fightas mot USA och Kanada.

I kväll spelas första kvartsfinalen mellan Leksand och Modo. Nedsläpp 19.00 i Tegera Arena.
– Det ska bli otroligt kul. Modo har ett bra lag med både topp och bredd samtidigt som man har en otroligt bra målvakt (Valentina Lizana Wallner) som storspelade i OS.
– Det ska bli inspirerande att spela mot Modo och jag tror absolut vi har en chans att vinna. Om man ser över hela säsongen har vi tagit mer poäng mot Modo än vi gjorde mot AIK.

Hur väl känner du Valentina Lizana Wallner?
– Damhockeyn är inte så stor så vi vet ju vilka vi är kan man väl säga. Jag har rätt bra kol på henne. Valentina spelade också i AIK för några år sedan. Hon spelade i A-laget då, men jag var aldrig uppe där.

Vad blir nyckeln till Leksandsvinst i kväll?
– Ibland har vi tendensen att bli för rädda att förlora mer än att vilja vinna. Jag tror grejen är att vi ska lägga bort den där rädslan och istället bara köra framåt. Vi har redan gått längre än vad folk trott så vi har ingen press på oss. Det är Modo som har pressen på sig.

Så här spelas Semifinalerna
6/3 Leksand – Modo och Munksund/Skuthamn – Linköping
8/3 Modo – Leksand och Linköping – Munksund/Skuthamn
Ev 9/3 Modo – Leksand och Linköping – Munksund/Skuthamn