Poängkungen öppnar för att stanna: "Fått tillbaka glädjen"

– Jag tycker jag bevisat för många att jag kan spela på en hög nivå, säger han till hockeysverige.se.

Trots att vi bara hunnit till mitten av mars är Emil Lundbergs  hockeysäsong över. Inga fler träningspass med Vita Hästen finns inbokade. Det säsongsavslutande lagmötet är röjt ur vägen. När det roliga egentligen skulle börja tog säsongen slut för Lundberg och hans lagkamrater.

Vita Hästen slutade elva i Hockeyallsvenskan. De hade, när de 52 omgångarna var färdigspelade, plockat sex poäng för lite för att få deltaga i det nu pågående slutspelet.

– Det blir som en käftsmäll, säger Hästenkaptenen  till hockeysverige.se.

– Speciellt när vi hade ett så tajt spelschema på slutet, då vi spelade tre, fyra matcher i veckan. Att gå från det till att inte ens stå på is något mer...det blir som natt och dag. Allting bara försvinner. Vi visste ju vilket läge vi var i, vi har behövt jaga lagen framför de sista veckorna snarare än att vi haft en slutspelsplats och tappat den. Samtidigt har det ju varit ganska lugnt nedåt så vi har kunnat fokusera fullt ut på att jaga slutspel. Men nu räckte det inte hela vägen. Det känns surt.

"SPELADE INTE BRA NOG"

Till en början hängde Vita Hästen med skapligt. Men i december, och framför allt januari, tappade laget mark i tabellen.

– Det har varit en väldigt omtumlande säsong, men det har det ju varit för nästan alla lag i hela världen, höll jag på att säga. Det var en stor omsättning på spelare, det kom in en del NHL-lån, sen försvann dom och dt kom in lite nytt folk i stället...Det har varit en speciell säsong, menar lagkapten Lundberg.

– Om man tittar på våra avslutande matcher och det poängfacit vi hade där så ser man att det inte var då vi tappade slutspelsplatsen, utan det var tidigare. Vi hade någon månad som var riktigt mörk, där vi förlorade mycket. I slutändan var det den perioden som gjorde att vi inte räckte till. 

Emil Lundberg. Foto: Peter Holgersson/Bildbyrån

Lundberg menar att det var ett misslyckande att inte sluta bättre än elva, men också att det fanns positiva saker att ta med sig.

– Vi gick ju in i säsongen med målsättningen att vi skulle till slutspel. Men då trodde man ju att det skulle komma in folk till arenorna och sådana saker. Det blev en väldigt annorlunda säsong där det kom in nya spelare mitt i, som inte hade varit med på det vi snackat om innan. Det blev som att man var tvungen att skaffa nya målsättningar hela tiden. Jag tycker ändå, någonstans, att även om det är ett misslyckande att vi inte är i slutspel så har vi tagit oss igenom vissa perioder väldigt bra. Samtidigt, efter 52 omgångar ljuger inte tabellen. Vi spelade inte bra nog för att komma på en slutspelsplats. Så man får ändå med sig en sur eftersmak.

"HAN BIDROG JU HUR MYCKET SOM HELST"

NHL-lånens betydelse har varit omdiskuterade när det gäller Vita Hästen. Klubben satsade ganska hårt på att plocka in spelare som egentligen skulle spela i Nordamerika. På målvaktssidan satsade de på Adam Werner. På backsidan togs William Lagesson och Linus Högberg in. Och framåt lassade de på med Marcus Sörensen  som var HockeyAllsvenskans bästa spelare under sina månader i klubben. Trots att Sörensen bara spelade 14 matcher slutade han femma i lagets interna poängligan när säsongen summerades, med 24 imponerande poäng.

Det har diskuterats huruvida det var så smart av Hästen, ur ett längre perspektiv, att plocka in spelarna de gjorde. Men det snacket köper inte Emil Lundberg.

– Nej, alltså, alla var beredda på det. Att framför allt han skulle försvinna. Ingen räknade nog ens med att vi skulle få behålla honom så pass länge som vi fick. Han spelade ändå 14 matcher. 

– Däremot får man såklart anpassa sig lite när en sådan spelare försvinner. Han tog mycket ansvar och gjorde mycket bra saker. Jag menar, han bidrog ju hur mycket som helst. Då gäller det att andra kliver fram och hittar sin roll för att täcka upp efter honom. Och jag tycker ändå att, även om vi förlorade några matcher på rad när han försvann, det inte kändes som ett så stort tomrum ändå. Visst, det är väl lätt för mig att sitta här och säga det. Vi förlorade trots allt matcherna så det kanske blev en reaktion, men i gruppen kändes det inte så.Vi såg det bara som en bonus att vi fick ha med honom över huvud taget.

Marcus Sörensen dominerade. Foto: Bildbyrån/Simon Hastegård

Blev det en omställning för gruppen när vissa spelare fick ta kliv upp i hierarkin?

– Både och. De som fick spela mer tyckte såklart bara det var roligt, alla vill ju spela så mycket som möjligt. Jag tror att folk snarare kände att "Det är dags för mig. Nu är det min tur". Sörensen var ju inte här så jättelänge så det var nog bara skönt att ha honom här i början av säsongen när vi inte riktigt visste var vi stod. När han försvann lämnade han plats för andra, men samtidigt är det ju ingen utifrån som på riktigt förväntar sig att någon annan ska kunna ta Lagessons eller Sörensens roll fullt ut. Det går inte att fylla deras skor på det sättet. Då hade vi andra också spelat i NHL, säger Lundberg med ett skratt.

"LITE STUKAT SJÄLVFÖRTROENDE"

Personligen hade 27-åringen karriärens mest produktiva säsong. Han vann Vita Hästens poängliga efter att ha gjort 42 poäng och slutat på 17:e plats i den hockeyallsvenska poängliga. En skön revansch efter ett prövande fjolår i Björklöven, där både en skada och en knivskarp konkurrens gjorde att säsongen inte riktigt gick som planerat.

Går det att vara nöjd med en säsong för egen del, trots att laget inte gick som du hade hoppats?

– Det är klart att jag känner att jag gjort en bra säsong. Speciellt med tanke på hur förra säsongen var. Då fick jag inte spela så mycket och jag var skadad en del...Jag visste inte riktigt vart jag stod. Jag kom in i den här säsongen med ett lite stukat självförtroende. Så den här säsongen blev ett kvitto för mig själv framför allt, på att jag kan leverera och bidra. Jag fick ta lite revansch på folk som räknat ut mig. Jag är fortfarande en bra hockeyspelare som kan leverera på toppnivå i HockeyAllsvenskan.

– Men. När allt tar slut som det gjorde för oss, då sitter man ändå här med en bitter eftersmak. Jag ville spela slutspel. Och visst, någonstans vet jag att jag gjort en okej säsong men när man var i det läge vi var i räknas bara laget. 

Emil Lundberg. Foto: Erik Mårtensson / Bildbyrån

Emil Lundberg gjorde 26 respektive 16 poäng på två säsonger under sin andra sejour i Björklöven. Under hans första sväng i Umeå, 2014/2015, sköt han 17 mål på 33 matcher och värvades till Djurgården i SHL. Just den historiken gjorde att han själv aldrig tvivlade på att han skulle kunna vara en allsvensk toppspelare igen.

– Jag höll mig ändå kvar i SHL i fyra år sen. Jag tror inte man kan hålla sig kvar i SHL i fyra år om man inte kan spela hockey, menar Lundberg och fortsätter:

– Första året i Björklöven, den senaste svängen, var helt okej. Men då var i nästan ett bottenlag. Det var bara "Freddan" (Andersson) som gjorde 30 poäng. Men den säsongen kändes det som att jag började hitta tillbaka till mitt spel. Sen inledde jag ju förra säsongen med en klassisk AC-ledskada, och man tog in många nya spelare under säsongen. Det var såklart kul att vara en del av ett vinnande lag men får egen del var det svårt att slå sig in ordentligt efter att ha missat typ en och en halv månad. Så ska man summera mina två år i Björklöven var det väl en godkänd och en icke-godkänd säsong. Då är det klart att man får ett litet stukat självförtroende och att man börjar fundera på om man stannat av. Mot slutet av året fick jag ändå spela med (Fredric) Weigel och (Olle) Liss och hade en bra avslutning på säsongen. Det försökte jag ta med mig in i den här säsongen med Vita Hästen.

"VÄLDIGT ÖPPEN FÖR ATT STANNA"

Nu är det oklart vad som händer med succéspelaren. Hans kontrakt med Vita Hästen löper ut.

– Jag är öppen för det mesta. Men jag är väldigt öppen för att stanna i Hästen också. Jag hade en bra säsong, jag trivs jättebra i både staden och laget och känner att jag verkligen fått tillbaka glädjen till hockeyn. Förhoppningsvis har det lugnat ned sig i världen så att nästa säsong inte blir lika speciell, och då skulle det vara kul att få vara med en säsong till. Få vara med på en ny resa.

Men kanske finns det ändå ett litet sug att ge det en ny chans på högre nivå?

– 99 procent av alla spelare vill såklart spela så högt upp som möjligt, och jag tycker som sagt att jag tagit revansch på många och bevisat att jag kan spela på en hög nivå. Som jag sa är jag öppen för det mesta och stänger inte dörren till Vita Hästen heller. Det vore ett jättebra alternativ. Jag tycker jag sitter i en helt okej sits.

Precis som inför den här säsongen lär spelarmarknaden vara kraftigt påverkad av den pågående pandemin.

– Ja, så är det. Det kommer vara en speciell situation igen. Det är många klubbar som blöder och inte vet vad som gäller till nästa säsong. Det får man såklart ha med i bakhuvudet.

Själv är Vita Hästen-stjärnan bara tacksam över att han fått spela hockey under de rådande omständigheterna.

– HockeyAllsvenskan är mitt i sitt slutspel just nu. Jag är glad att vi lyckades spela klart säsongen som vi gjorde ändå. Det är inte alla länder som kunnat spela över huvud taget. Det är många som inte ens fått spela hockey den här säsongen. Därför känner jag en tacksamhet gentemot Vita Hästen, att jag fick spela där och att vi kunde genomföra en säsong trots omständigheterna. Jag har ändå kunnat spela 52 matcher den här säsongen. Nu hoppas jag bara allt lugnar sig och att alla klubbar får den hjälp de behöver. Jag tycker ändå att klubbarna i både SHL och HockeyAllsvenskan försökt ta sitt ansvar och få in pengar för att klara sig, avslutar Lundberg.

TV: SHL-klubbarnas drömvärvningar