Bert Robertsson: ”Jag saknar att spela, det gör jag…”

Han har gjort sig känd som en av svensk ishockeys stora känslomänniskor. Skellefteås AIK:s tränare Bert Robertsson är en personlighet som berör. Det bottnar i hans egna erfarenheter från en karriär som innefattade både NHL- och SHL-spel.
– Någonstans är hockeyn mitt liv. Det laget jag jobbar med och i blir en förlängning av min familj, säger Bert Robertsson till hockeysverige.se.

Inför årets säsong har Skellefteå valt att skära ner på ledarstaben. Tidigare har SHL-laget haft tre coacher, en målvaktstränare och en sportchef. Nu valde klubben att låta Fredrik Öberg lämna skeppet och inte ersätta honom med någon ny.
– Jag tycker inte skillnaden är så stor. Vi får inte heller glömma bort Krister Holm (målvaktstränaren) som varit här länge och stödet från Micke (Lindgren, sportchefen) som förra säsongen kom in i en situation där han fick känna sig för och lära känna oss andra, säger Bert Robertsson till hockeysverige.se och fortsätter:
– Vi är fyra som jobbar med laget tillsammans med dom ledande som vi ändå har kvar, Jocke Lindström, Pontus Petterström, Pär Lindholm, Oscar Möller, Bud Holloway… Den listan blir ganska lång så ledarskapet är väldigt brett här vilket också är något vi fortsätter att jobba utefter.

Vet du varför Skellefteå valt att skala bort en roll i ledarstaben?
– Det är ett beslut klubben har tagit för att kunna bli effektivare och få ordning och reda kring laget helt enkelt. Några fler detaljer vill jag inte gå in på.

Finns det en risk att någon detalj i ledarskapet blir lidande då ni är en mindre i staben?
– Nej, jag tycker inte det. Inte om jag ser till hur vi jobbade förra säsongen. Då tror jag i stället att vi ska kunna bli effektivare i hur vi jobbar. I stället för att vi fördelar uppgifterna och gör punktinsatser så ska vi ta ansvar för lagdelar och delar i spelet på ett mycket effektivare sätt med dom individer vi har kvar. Vi tycker att vi tappade lite spetsen i hur vi jobbade då vi fördelade ut arbetsuppgifter på flera.

Domaren Mikael Nord och Bert Robertsson i samspråk. Foto: Bildbyrån/Ola Westerberg

”JONAS HAR KOPPLAT BORT HOCKEYN”

Bert Robertsson har under sina år i klubben jobbat med chefstränare så som Anders Forsberg, Hans Wallson och Fredrik Öberg. Tre olika personligheter som har betytt mycket för klubben enligt Robertsson.
– Jag vill egentligen inte snacka om folk som inte är här. Men det är tre olika ledartyper som jag har haft förmånen att jobba med. Alla tre har bidragit till verksamheten med sin personlighet på olika sätt.
– Sedan är den röda tråden som vi följer här att vi jobbar långsiktigt, med utveckling och strategiskt för att varje dag bli bättre. Där tror vi att vi har en bra konstellation den här säsongen också.
– Alla personer som kommer hit färgar verksamheten på något sätt. Dom tre du nämner har gjort det och vi som är kvar har gjort det, så vi kommer fortsätta sträva efter att utveckla både laget framförallt spelet ishockey.

Du jobbade med Jonas Rönnqvist i Almtuna, vilket var väldigt framgångsrikt, har ni båda pratat om att i framtiden jobba tillsammans igen?
– Nej, inte nu. Det var då vi jobbade ihop som vi hade en plan att kanske göra någonting tillsammans. Nu har Jonas och jag tagit lite olika vägar. Jonas har kopplat bort sig från hockeyn sånär som att han coachar sin pojks ungdomslag, men nej, just nu har vi inte tagit upp den tråden.

”KÄNSLORNA LIGGER OCH BUBBLAR HELA TIDEN”

Bert Robertsson har många gånger gett bevis på att han är en väldig känslomänniska. Oftast visar han det efter en match likt en mindre urladdning, men vad det här bottnar i har han svårt att svara på.
– Någonstans är hockeyn mitt liv. Det laget jag jobbar med och i blir en förlängning av min familj. Jag vet inte, men det är i mångt och mycket en kampsport vi håller på med. Känslorna ligger där och bubblar hela tiden.
– Känslomänniskor är vi alla. Ska man vara framgångsrik, vad man än gör, så måste man ta sig an det med en känsla av att det är viktigt att bjuda på sig själv på ett väldigt tydligt sätt. Sedan tar det sig uttryck beroende på vad du är bekväm med, men jag vet inte vad det bottnar i hos mig. Jag gillar att jobba med lag och individer. Jag bryr mig om laget. Jag bryr mig om sporten. Det vill jag ska synas och höras för den delen också.

Var du likadan som spelare?
– Ja, det har jag varit. Jag har gått igenom fruktansvärt mycket inom hockeyn så jag vet vad spelarna känner. Jag känner med killarna i både med och motgång och vill vara en del utav det såklart.
– Jag saknar att spela, det gör jag…

Blir det en comeback rent av?
– (Skratt) Nej, tyvärr. Som 43-åring så får man nog ligga lågt. Det är väl (Jaromír) Jágr som orkar att trycka på vidare. Annars är det ganska få i min ålder som spelar.
– Hockey har så mycket att erbjuda som jag värdesätter och älskar. Som jag sa så hoppas jag att det syns och hörs för det tycker jag är viktigt.

Bert Robertsson i Vancouver Canucks tröja 1998. Foto: Bildbyrån

”VI HAR HAFT ETT FÖRSPRÅNG”

Senast Skellefteå vann SM-guld var 2014. Efter det följde två raka finalförluster innan laget åkte ur mot Frölunda i kvartsfinal förra säsongen. Nu har klubben stakat ut kursen för att åter nå en finalplats.
– Det handlar om att jobba långsiktigt samtidigt som vi bedriver verksamhet för att vinna. Det är inget snack om den saken. Driver man inte för att vinna kommer man heller aldrig utveckla ett vinnande lag, vinnande koncept eller för den delen vinnarskallar som tar sig an sporten. Det är där vi måste ligga. Vi siktar på att vinna varje match som vi spelar och i slutändan vinna det som går att vinna i Sverige.
– I det får vi inte tappa det långsiktiga arbetet med att jobba utefter klubbens värdegrund att fostra spelare från egna leden. Alla som kommer hit ska få chansen att få en långvarig och framgångsrik karriär. Det här är något vi måste leva upp till varje dag. Gör vi inte saker på toppnivå i Sverige varje dag då tappar vi också möjligheten att bli en toppklubb igen.
– Sedan har hockeyn nya utmaningar helt enkelt. Fler och fler klubbar börjar göra bra saker. Jag tycker att vi har haft ett litet försprång vad det gäller fysträning, taktik och rekrytering. Men jag tror att många lag har börjat göra saker bättre. Det syns på hur Frölunda och HV71 jobbar. Jag tycker även Linköping över tid har gjort bra saker, så den här topplaceringen är det många som aspirerar på.

Även om ni har en del rutinerat folk kvar så måste tappen av Jimmie Ericsson, Sebastian Aho, Fredrik Lindgren och Niclas Burström svida en del, hur ska ni hantera det?
– Genom att driva verksamheten för att vinna, men även genom att rekrytera på ett effektivt sätt. Det tycker jag också att vi har gjort. Vi har inte rekryterat speciellt hårt utan det är ganska få namn som har kommit in.
– Vi ska helt enkelt bygga på grunden som vi har sedan tidigare. Mycket av ledarskapet som vi har byggt verksamheten är kvar.
– Jimmie är en karaktär som man inte kan ersätta så vi ska inte återskapa någon Jimmie Ericsson. Det handlar om att göra killarna här rättvisa och bedriva en bra verksamhet. Att ersätta folk är inte det vi är ute efter. Dom som är här ska vi jobba stenhårt tillsammans med och svetsa den gruppen samman. Det gäller att hoppa upp på hästryggen igen och driva det framåt och inte titta i backspegeln.