Var nära att lägga av – nu får han en chans i allsvenskan: ”Var less på hockeyn”

Han nobbade hockeygymnasiet för att inte lessna totalt på hockeyn. Nu slåss Gustav Lindström om en plats i Almtunas backuppsättning, blott 17 år gammal.
– Jag tycker att han är en framtidsman i Almtuna och svensk hockey, berömmer tränaren Niklas Eriksson för hockeysverige.se.

UPPSALA (HOCKEYSVERIGE.SE)

Uppsalahockeyn producerar fler och fler talanger. Senast i raden av Uppsalakillar att ta steget in i SHL är Olle Alsing som den här säsongen kommer spela för Leksand. Nästa att ta samma steg kan vara Gustav Lindström, en 17-årig back med rötterna i Marcus Ragnarssons Östervåla fem minuter nordväst om Uppsala.
– Vi har tålamod med Gustav. Han har fått en chans, så ser vi det lite, att slå sig in i Hockeyallsvenskan. Det har varit en snabb resa från att varit på väg att sluta med hockey för ett par år sedan, gjorde en jättefin fjolårssäsong i J18, till att han var med och tränade med oss runt jul och gjorde det fantastiskt bra. Därtill började han förra säsongen med att bryta armen, säger Almtunatränaren Niklas Eriksson när vi frågar honom om vad han ser för potential i Gustav Lindström.
– Vi såg direkt att det fanns mycket talang i honom. Sedan ska vi inte gå för fort fram utan, som sagt var, jobba med tålamod och hans grunder. Just grunderna är det jag kan tycka saknas i hans spel, spelet utan puck, kontrollera sina gubbar från hörnen in på mål, där har Gustav mycket att lära. Det här är något vi måste jobba med varje dag i träning. Sedan har han väldigt fina egenskaper i spelet med puck, bra blick, bra händer, ett fint skott och jag tycker att han är en framtidsman i Almtuna och svensk hockey. Med den bakgrunden tycker jag att det finns goda uppsidor.

När hockeysverige.se träffar den 17-åriga backen i Gränbyhallen i Uppsala möts vi av en ödmjuk kille från det relativt starka hockeyfästet Östervåla.
– Jag växte upp i ”Våla”. Marcus Ragnarsson är min morbror så det blev naturligt när vi var små, jag och hans barn Jacob, lirade vi bandy där hemma på gatan. Vi var och kollade på hockey en hel del ochvsedan började vi själva spela hockey också.

Foto: Bildbyrån

Marcus Ragnarsson, assisterande tränaren i Almtuna och som har över 630 NHL-matcher med San José och Philadelphia, har också haft en viktig roll i Gustav Lindströms hockeyliv.
– Det är nog därifrån mitt intresse för hockeyn kommit. Även pappa har hållit på en del, varit domare och lite sådant. Sedan var vi över och hälsade på Marcus då han spelade i NHL.
– Jag var rätt liten när vi var där borta. Det jag minns bäst var att allting var så stort. En sak som jag fortfarande kommer ihåg är direkt då vi kom dit är att jag och Jacob höll på att springa runt och busa. Då ramlade jag med nappen i munnen så det gick hål. Jag fick följa med San Josés klubbläkare in i omklädningsrummet för att sy. Efter det fick jag en puck och lite grejer. Jag var visserligen inte så stor då, men det där minns jag ganska väl, säger Gustav Lindström med ett leende.

Under åren har Jacob Ragnarsson och Gustav Lindström varit tajta både på och vid sidan av isen.
– De två senaste åren har vi varit väldigt tajta. Vi spelade ihop i J18 förra säsongen och då även som backpar. Det har varit väldigt kul. Sedan har vi båda varit med här under försäsongen. Bland annat spelade vi ihop mot Leksand och även mot Örebro.
– Sedan har vi alltid umgåtts, men det är först nu på slutet som vi har spelat ihop.

Hur gick det att spela mot SHL-lagen som ett 17- respektive 16-årigt backpar?
– Det är självklart kul att spela ihop med Jacob eftersom vi känner varandra väldigt bra. Självklart, när båda är 17 år så blir det att motståndarna tänker ”fan, dom är små”, men jag tycker att det fungerade bra och vi båda två är ganska mogna i spelet.

Den här säsongen är inte den första som Gustav Lindström spelar seniorhockey. Redan som 14-åring fick han chansen till spel i Östervålas A-lag som då spelade i Division 4.
– Det stämmer. Jag spelade i pojklagen till det jag var 13 år. Östervåla hade knappt något J20 eller J18-lag. Då fick jag som 14-åring komma upp i A-laget och spelade där under två säsonger. Då gick jag i åttan och nian och var lite halv less på hockey.
– När det sedan var dags att välja hockeygymnasium hade jag lite kontakt med Martin Gudmundsson som är coach i J18-laget här. Jag hade några SHL-lags hockeygymnasium att välja mellan. Jag hade ju spelat TV-pucken två säsonger. I alla fall var jag less, men jag hade lite kontakt med Martin och vi kom överens om att jag skulle byta till Almtunas J18, men att jag inte skulle gå på hockeygymnasium.
– Det enda jag har missat är träningarna på morgonen eftersom jag inte skulle ledsna ur ännu mer. Sedan har det blivit mer och mer att jag har varit med även på morgonträningen och det har varit kul.

Har du fått tillbaka motivationen?
– Nu är den på topp så det här har varit jättebra, säger Gustav Lindström med ett stort leende.

Trots två bra säsonger i TV-pucken och att han gjorde väldigt bra ifrån sig i J18, där han blev bästa målskytt bland backar, har han ännu inte fått chansen att spela i juniorlandslaget.
– Det är som det är. Vi hade några regionscamper efter TV-pucken med 97:orna. Då var jag sjuk när vi skulle åka på något läger och det har varit så att dom som varit med på camperna går före och så vidare, tror jag i alla fall. Det här var samma säsong som jag var halv less så det blev ”skit samma”…
– Nu var jag reserv i U18 VM som var, men det är klart att det skulle vara kul att få chansen att vara med där.

Finns ändå målet idag att komma med i juniorlandslaget?
– Ja, självklart. Det är något som jag strävar efter.

Niklas Eriksson.

Niklas Eriksson säger att du är en offensiv back, vad bottnar den här offensiva kreativiteten i?
– Ja du, bra fråga… (skratt). Det sitter väl i sedan jag var liten och höll på med puck och klubba. Jag skulle nog säga att jag alltid haft bra kontroll på pucken. Sedan har väl alltid spelsinnet varit bra.
– När jag spelade i ”Våla” och TV-pucken hade jag lite svårt att ta för mig. Pucken var som en handgranat som jag ville bli av med. Det var först när jag kom hit till Almtuna som jag hittade lugnet med pucken, vågade hålla i den och så vidare.
– När jag fick spela powerplay i J18 började jag också tro på mig själv mer så Gudmundsson har varit väldigt bra för mig.

Har Niklas Eriksson och Marcus Ragnarsson låtit dig spel powerplay nu på försäsongen?
– Mot Örebro hade vi två eller tre powerplayuppställningar så då fick jag chansen. Vi har rullat runt lite, men idag (inför matchen mot Brynäs i torsdags) har vi två uppställningar och då är jag inte med.

Du är 17-år och det är din första säsong i A-truppen, vilka förväntningar har du på din säsong?
– Målet är att spela så mycket som möjligt och utvecklas. Almtuna har gjort bra värvningar så det är en tuff konkurrens på backsidan. Det som är tuff här i Almtuna är att det inte finns någon J20-SuperElit. Då vill man istället gå upp och spela A-lagshockey.
– Det har känts bra på försäsongen och det blir bättre och bättre hela tiden. Det här med poäng och sådant har jag däremot lagt åt sidan för att fokusera på att, som sagt var, spela så mycket som möjligt.