Hur mår Tingsryds ekonomi egentligen?

Nej, kära Tingsryds-supportrar, det här är inte något pekpinne-inlägg med avsikten att skrika ”öhhh TAIF bara skattefuskar, jefla fuskare öhhh” från min sida, utan en uppriktig reflektion och fundering över ett läge som ni också borde hysa ett och annat tvivel kring.

Ha det i åtanke innan ni börjar yla.

Härom dagen skrev flera medier om att Tingsryds AIF upptaxeras med i runda slängar 55 000 kronor tillföljd av att man inte skattat för de sign-on-bonusar Juha Gustafsson och Matthew Davidsson fick när de värvades inför fjolårets succésäsong.

Det är i sammanhanget en ganska oansenlig summa och kanske inte så mycket att hetsa upp sig över, men med tanke på den ekonomiska historiken för Tingsryds AIF öppnar det inte bara dörren för våldsamma spekulationer utan är dessutom en väldig källa till oro och tvivel.

Från klubbens sida skyller så väl ordförande som sportchef i det här fallet på ”otydliga regler” och att man ”trodde” att man inte behövde skatta. Det må så vara, men alla som sysslat något med ekonomi och haft att göra med Skatteverket vet att det inte finns något utrymme för att ”tro”. Man är skyldig att veta och det finns inga förmildrande omständigheter om man gör fel.

Mot den bakgrunden och med den stämpel föreningen släpar på sedan man ertappades med svarta löner borde man förstås verkligen ha vinlagt sig om att det blev rätt från början. Allt för att inte dra ännu mer svarta rubriker över föreningen, vilket nu sker. Så svårt är det faktiskt inte att verkligen kolla upp exakt vad som gäller.

Dessutom, och det här är viktigt, ger det som nu händer upphov till spekulation. För i och med det ovanstående, hur långsökt är det egentligen att tänka sig att Tingsryd faktiskt drog en rövare, sket i att betala skatten och hoppades komma undan med det?

Att komma dragande med ”trodde”- och ”luddiga regler”-korten skulle med tanke på ovanstående bakgrund mycket väl kunna vara ett sätt att försöka släta över och rädda situationen. Jag säger inte alls att det är så, men det är en tolkningsmöjlighet som öppnar sig och som knappast är av godo för föreningen. Speciellt inte som ordföranden Torsten Liljegren beklagar sig för Expressen: ”De [Skatteverket] håller en jävla koll på oss efter skandalen för ett par år sedan”.

Men fuskspekulationerna åsido och tillbaka till rubrikens frågeställning.

Om man inte skattade för bonusarna inför säsongen 2009/10, vad säger då (mer än ett väldigt luddigt Anders Gustavsson-citat i Smålandsposten) att man betalade in rätt skatt när stjärnorna Koivisto, Kauppila, Elomo och så vidare anlände inför den här säsongen och riskerar klubben då en ny, betydligt mer kännbar skattesmäll när säsongens siffror ska summeras?

Återigen kan man bara spekulera, men med tanke på hur det skötts flera gånger tidigare är spekulationer precis vad Tingsryds AIF öppnar för här.

Klarar klubbens ekonomi i så fall en ordentlig smäll? Det är ingen hemlighet att man satsade stora summor på värvningar för att direkt etablera sig i allsvenskan inför säsongen och att man inte ens innan första pucken var släppt klarade att rätta mun efter matsäck. Frestelsen att ta in både Tom Koivisto och Jan Öberg blev för stor och den senare värvades med medel som sköts till utöver den ordinarie spelarbudgeten.

Sedan började det gå käpprätt åt skogen och i sin iver att rädda sitt Tingsryd tog sportchefen spelare som David Fredriksson, Harlan Pratt, Tero Leinonen och Pekka Saarenheimo (för att nämna några) till de småländska skogarna. Det säger sig självt att det kostat en och annan slant. Speciellt som man dessutom har inte mindre än tre huvudtränare på avlöningslistan för tillfället.

Många supportrar tycks nöja sig med att höra att ”det är externa pengar” som gjort alla dessa sista sekunden-värvningar möjliga. Intresset och viljan att stödja ortens stolta lag är inget annat än imponerande bland befolkning och näringsliv där nere, jag säger inget annat. Det är ett häftigt drag man har, men det finns gränser. Det finns inte hur mycket pengar som helst i regionen och det finns inte hur många välbärgade sponsorer som helst heller.

Därför bör man nog fundera på vad det där med ”externa pengar” egentligen innebär och var de kommer ifrån. Innebär det till exempel att man redan intecknat redan befintliga sponsorers pengar för kommande säsonger (för att ta ett exempel) redan i år, ja då har man satt sig i en riktigt taskig sits inför framtiden.

Speciellt om man skulle rasa ner i ettan. Speciellt om det skulle komma fler skattesmällar. Speciellt om det finns någon botten för vad sponsorer kan tänka sig att acceptera.

Många spekulationer kan förstås vara helt uppe i luften. Men som Tingsryd-supporter borde man nog vara lite orolig över hur föreningens ekonomi egentligen sköts och hur det kommer att påverka framtiden.

Text: Mikael Mjörnberg