Andreas Harnebring.
SHL

En domares riskfyllda vardag: ”Fick lära mig tidigt att knipa in fingrarna, annars var det goodbye”

ANNONS

Spelarnas säkerhet lyfts ofta fram som det allra viktigaste på en ishockeyplan. Men domarnas diskuteras mer sällan. Med anledning av det tog sig hockeysverige.se ett snack med SHL-domaren Andreas Harnebring, som berättade om domarens vardag på isen.
– Det händer fler grejer än man tror, berättar han.

Det diskuteras huvudtacklingar, spearingar, höga klubbor och andra typer av tjuvnyp. Men det diskuteras sällan hur säkerheten är för domarna. Hockeysverige.se ringde upp SHL­domaren Andreas Harnebring med anledning av just det, och han fick börja med att förklara vilka skydd domarna har.

– Vi har nästan lika mycket skydd som spelare, fast inte lika stora. Vi har benskydd, knäskydd, armbågsskydd, suspensoar, och en hjälm såklart.
– Sen har vi en gördel, som är som ett skydd under låren. Vissa har ”bifftröjan”, som är en vadderad tröja som egentligen är ett inlineskydd tror jag, förklarar han. Några har ett halsskydd och ett fåtal har ett på handlederna också, förklarar han.

Men några skydd saknas. Framför allt kan man fundera kring varför domarna inte har några som helst skydd över händerna.
– Det är en väldigt bra fråga faktiskt. Man får ju ha det, och det finns domare på ungdomsnivå som har det. Men samtidigt vill man vara rörlig i händerna när man ska släppa puckarna och sådant. Ramlar man på isen fick man lära sig tidigt att man var tvungen att knipa in fingrarna, för annars får du en skena över dem och då är det goodbye, liksom. Vi skulle absolut kunna ha någon form av kevlarhandske, så det har nog mest med vana att göra.

Ishockey, trŠningsmatch, DjurgŒrden - Malmš Redhawks

Harnebring och Thoresen.

Andreas berättar att han framför allt råkat ut för två skador under sin domarkarriär, som båda involverade en puck och ett ansikte.
– Ena gången fick jag sy i underläppen, och andra gången rasade det ut en framtand. Så jag har en snygg porslinstand där nu.
– Men ingen av de situationerna berodde på några skott egentligen, utan det var mer
passningsstyrningar som tog fel. Det krävs inte mycket för att något ska gå sönder i ansiktet.

Vilket såklart leder in på frågan varför domare inte har något munskydd…
– Vi snackar ju en del med både spelare och de andra domarna där ute, och det hade varit svårare med tandskydd. Men det hade nog kunnat funka ändå. När jag råkade ut för min tandskada för några år sedan så ställde många frågan varför jag inte har det och jag kunde inte säga så mycket annat än att jag inte vet och att det är en bra fråga, haha.
– Jag har faktiskt aldrig testat att ha det, och ingen av mina kolleger har det heller. Men det kanske är något man borde överväga.

BB160202JO029

Annars vill Andreas Harnebring lyfta fram ett annat skydd, som de flesta domare faktiskt inte använder.
– Halsskydd är det inget krav att ha, och därför är det många som inte har det. Jag hade det ett par säsonger, och det var väldigt varmt i början, men man vande sig såklart som med allt annat.
– Skador kommer ske oavsett hur mycket skydd man har på sig, men det hade kunnat funka med halsskydd.

Med tanke på hur ofta spelare skadas under match är det förvånande att det sker så pass sällan med domare. Det är inte speciellt vanligt att domare tvingas avbryta matcher, oavsett vilken nivå et rör sig om.
– Det händer fler grejer än man tror, men det är oftast smågrejer. Du kan rasa i isen och slå i svanskotan någon gång då och då, och för linjedomare som ofta är mer inne i själva spelet kan det bli lite smällar ibland. Kanske framför allt vid nedsläpp då man kan få en ett slag på handen eller en klubbspets någonstans.

Spelarnas säkerhet får mycket fokus både i SHL och i media, men hur mycket fokuseras det på domarnas säkerhet?
– För oss hänger säkerhet i hög grad ihop med rörlighet och placeringar på isen. Det gäller att stå rätt placerad för att förhindra kollisioner, och det pratar vi mycket om. Sen är det klart att det kan ske grejer ändå, oavsett hur rätt man står.
– Men det finns alltid en matchläkare på plats och det finns ispåsar…Så när det väl händer något får vi bra hjälp. Man känner sig trygg när man dömer, och det är någonstans det viktigaste.

Ishockey, SHL, Ršgle - VŠxjš

Andreas Harnebring.

Att vara SHL­-domare innebär att du egentligen aldrig får stå i centrum. På isen fokuseras det på´spelarna, och faktum är att domarna inte får speciellt mycket hjälp med skydd vid sidan av isen heller­ trots det utsatta yrke de har.
– Nej, det lägger vi inte ned så mycket tid på. Det har varit uppe på tapeten förvånansvärt lite, kan jag tycka som är rätt ny. Det har hänt att man fått handskrivna brev, något mail eller något meddelande på Facebook. Men det jag har fått lära mig är att jag ska lägga locket på, och inte besvara något. Men jag har aldrig varit med om att få något hot eller något sånt, utan det handlar om frustration och det är något man kommer få leva med. Det är inget vi snackat så mycket om, men man kanske borde lyfta det lite mer.

Det här är en artikel i samarbete med Grolls Yrkesbutiker.

Klicka här för att hitta rätt skydd och yrkeskläder.

Den här artikeln handlar om: