Rakhyvlarna rostar i deras badrum medan fruar och flickvänner suckar och stönar över deras allt mer primitiva utseende. Men by God, är det Stanley Cup-final så är det. Då ska vegetationen på kinderna vara tätare än en taggtrådsmatta, och därmed basta. Det här är en tradition som har gett oss några av världens bästa skäggupplevelser genom hockeyhistorien och det är således en tradition som ska upprätthållas, hedras och firas.

Själv har jag odlat skägg sedan jag var i tidiga 20-årsåldern. Till en början lite fjunigt trevande, men på senare år med en ganska potent tillväxt som jag är rätt stolt över. Sanningen att säga är det min stora räddning eftersom jag tenderar att likna Cornelius i Apornas Planet när jag är renrakad. Tyvärr har jag aldrig riktigt vågat testa mina gränser fullt ut. Jag fegar alltid ur när skäggväxten börjar bli anarkistiskt oregerlig och trimmar skamset mina strån i ett fåfängt försök att se ”representabel” ut.

Tack och lov är det lite mer stake i många av gossarna som spelar Stanley Cup-final just nu. Okej, vi har ingen som håller Emil Kåberg-klass i NHL. Inte ens någon som kan mäta sig med Nichlas Torp eller Jonas Junland. Dessvärre har vi dessutom gått miste om Stanley Cup-slutspelets buskigaste skägg i och med Anaheim Ducks och Patrick Maroons sorti i konferensfinalen mot Chicago. Men varför misströsta? I finalisterna Tampa Bay och Chicago finns det ett par spelare som har begåvats med imponerande eller åtminstone kreativ skäggväxt. Här är min lista över finalens fem bästa/mest kreativa skäggväxter:

Foto: All Over Press

5) Brian Boyle, c, Tampa Bay
Såg ni tv-komikern Jimmy Fallons inslag ”Stanley Cup Final Superlatives” på The Tonight Show härom dagen? Om inte: klicka HÄR. Spoiler alert: Fallons superlativ för Boyle består av att kalla honom ”Most likely to star in ‘Aladdin on ice'”. Genialiskt! Boyle har lite actionfigur-utseende över sig, två meter lång med skuldror breda som en laggårdsdörrar. Och kronan på verket, den där testosteronstinna mustaschen han bjussar på varje gång det bli slutspel. Jo, jag är medveten om att jag skrev att det skulle handla om skägg, men jag gör ett undantag för mr. Boyle eftersom hans mustasch ger mig prestationsångest. Seriös hunkvarning!

Foto: All Over Press

4) Jonathan Toews, c, Chicago
Nej, man behöver inte vara en supermaskulin alfahane för att platsa här. Jonathan Toews må vara ”Captain Serious”, men han har alltid gett ett ganska mjukt och humant intryck utanför isen. Hans skäggväxt är lika mångbottnad som hans personlighet och får väl anses vara… intressant, i brist på bättre ord. Toews har knappt fjun nog för att få ihop en moppemustasch, men kompenserar det med ett par jättepolisonger som håller allra bästa Wolverine-klass. I takt med att Chicago Blackhawks har blivit ett av modern tids mest pålitliga topplag i NHL har Toews polisongskägg blivit ett lika säkert vårtecken som Stanley Cup-slutspelet självt.

Foto: All Over Press

3) Johnny Oduya, b, Chicago
Svenska NHL-spelare har över lag varit en besvikelse när det kommer till slutspelsskägg under våren 2015. I Anaheim hade svensktrion Hampus Lindholm, Rickard Rakell och Jakob Silfverberg ungefär lika många fjun som en genomsnittlig mopedåkare – TILLSAMMANS. Henrik Lundqvist gjorde givetvis sitt till för att höja standarden, men målvakter får ju sällan möjlighet att flasha sina stickiga strån under själva matcherna, så någonstans gills inte det. Tack och lov har vi gamle, pålitlige Johnny Oduya att förlita oss på. Veteranbacken har förvisso haft kralligare skägg i andra slutspel, men det finns få andra NHL-spelare som blir lika stiliga som Johnny-O när han lämnar rakhyveln hemma. Att Oduya inte har belönats med något pris för att vara en av Sveriges sexigaste män ligger bortom min förståelse, men så är jag knappast rätt person för att sitta i en sådan jury heller…

Foto: All Over Press

2) Scott Darling, mv, Chicago
Skepp ohoj! Scott Darling borde inte vara NHL-målvakt – fanns det någon rim och reson i världen skulle han vara kapten på en gammal pråm, fullt utrustad med pipa i mungipan, skepparmössa, slarviga luffartatueringar, kalaskula och ett ordförråd så obscent att det skulle få Kapten Haddock att rodna. Vadan detta? Jo, Darling har en fallenhet för att odla skepparkrans som få av oss ens kan drömma om. Om varken hockeyn eller rederibranschen kan tillgodose Darlings inkomstbehov i framtiden är jag även öppen för att låta honom fronta Turbonegro. För visst finns det en Tony Sylvester i Darling…

Foto: All Over Press

1) Jason Garrison, b, Tampa Bay
När ditt slutspelsskägg blir så omtalat att NHL.com ber dig att blogga om dess historik, då är du värd legendarstatus. Därför är Tampa Bay-backen Jason Garrisons ogenomträngliga snår den självklara vinnaren av 2015 års Uffe Bodin Memorial Beard Award. Härom dagen publicerade Garrison ett långt och mycket underhållande inlägg på ligans webbsida där han avslöjade hur lång tid det hade tagit för honom att få skäggväxten som har gett oss finalseriens manligaste och skäggfagraste spelare. För det är ju tvivelsutan så att det är modellklass på Garrisons utseende – med eller utan skägg. Han har den där mystiska muskigheten som gör honom perfekt för att agera avklädd alfahane i en suggestiv reklamfilm för en dyr parfym. Det enda minuset med Garrison är att han i sitt blogginlägg outade sig själv som fuskare. Han började nämligen odla skägget redan i mars, långt innan slutspelet hade börjat. Hade han inte varit så jädrans stilig hade jag diskvalificerat honom…

UTOM TÄVLAN, A K A BONUSSKÄGGET
Det är bara synd och skam att Tampas tjeckback Radko Gudas är långtidsskadad och inte kan delta i årets slutspel. Med tanke på tidigare slutspelsmeriter vad gäller skäggväxt är det min absoluta övertygelse att han skulle krossa motståndet på den här listan om han bara fick vara med och tävla. För att avsluta det här skäggerotiska inlägget på bästa sätt ger jag er ett tillbakablick på tacklingsmaskinens monsterskägg från Calder Cup-slutspelet 2012, där Gudas blev mästare med Tampas dåvarande farmarlag Norfolk Admirals.
Fotnot: Gudas har givetvis trejdats till Philadelphia Flyers och tillhör inte längre Tampa. Men bilden får bestå ändå…

Foto: theahl.com