Boustedt om damdilemmat: ”Inte vår uppgift att hjälpa till med intäkter”

Att kunna spela damhockey på landslagsnivå och samtidigt jobba heltid så att man kan klara uppehället är en av de stora utmaningarna som spelarna i Damkronorna står inför. Svenska ishockeyförbundets nya generalsekreterare Tommy Boustedt säger att det är ett problem som förbundet inte kan lösa. Det är upp till klubbarna.
– Att skaffa sponsorer och bygga ekonomi måste föreningarna göra själva, säger han till hockeysverige.se.

STOCKHOLM (HOCKEYSVERIGE.SE)
Av de många positiva saker som presenterades på Riksseriens upptaktsträff i går kunde Svenska Ishockeyförbundets nya generalsekreterare, Tommy Boustedt, avslöja den kanske viktigaste: att spelarrekryteringen bland tjejerna ökar.

En anledning till det tror Boustedt kan vara framgångarna och den mediala uppmärksamheten kring OS i Sotji.
– Jag är av den uppfattningen, och det tror jag även många med mig är, att bredd och elit hänger ihop. Alltså, om man har en tjej som hoppat 2,10 i höjdhopp så är det många flickor året efter som vill börja hoppa höjd, säger Tommy Boustedt till hockeysverige.se och fortsätter:
– Likadant är det här. När vår främsta företrädare för damhockeyn, alltså damkronorna, gör ett bra resultat och blir uppmärksammade är det många tjejer som vill börja spela hockey. Vi känner i dag i Erikas (Holst, förbundets damutvecklare) gäng att det går ganska bra att rekrytera tjejer till Tre Kronors hockeyskola för flickor som det heter.

FÖR FÅ KLUBBAR MED DAMVERKSAMHET

Tommy Boustedt tror även att hans gamla tränare i Hammarbys ungdomslag, Leif Boork, har betytt en hel del för damhockeyn och rekryteringen av nya spelare.
– Han är duktig medialt och får också mer tid i media än andra vad andra coacher får.
– Leif är duktig på att marknadsföra tjejhockeyn och det gör att fler föräldrar får upp ögonen för hockey. Det är också många gånger föräldrarna som bestämmer vad barnen ska göra på sin fritid.

Fanns även den mediala tanken med då ni rekryterade Leif Boork som förbundskapten?
– Ja, eftersom det hänger ihop att man ska vara duktig coach, tränare och utbildare men också att vara en god kommunikatör, vilket Leffe är. Han är duktigt på att kommunicera ut budskap och marknadsföra verksamheten.
– Han är en av dom skickligaste i tränarkåren här i Sverige på att marknadsföra det han håller på med. Klart att den biten då har funnits med när vi anställde honom. Det är också en viktig del av förbundskaptenens arbete.

Vilka ser du som damhockeyns tuffaste och viktigaste hinder att kliva över just nu?
– Hindren är att inte fler föreningar har damungdomshockey på agendan. Vi har cirka 350 eller 360 föreningar i landet som har ungdomsverksamhet. En dryg tredjedel har damhockey på programmet. Det är för lite och ett hinder.
– Dels kan det bli, när man har damhockey, långa avstånd till andra föreningar. Ishockeyn är ju så att du måste träna mycket, dels måste du också ha någon att spela mot ibland. Även om tjejlag spelar mot killar så måste man även ha tjejer att spela mot och mäta sina muskler med.

”INTE VÅR UPPGIFT ATT HJÄLPA TILL MED INTÄKTER”

– Dessutom finns det ett tak för hur många spelare man kan ha i en ishall. Normalt är att man har runt 200 spelare igång i en ishall. Är det bara 120 ishallar som har tjejverksamhet kan man lätt räkna ut att av dom 200 som är i dom ishallarna är inte alla tjejer. Det är många killar också. Det här gör att det blir som ett tak när det gäller hur många tjejer som kan hålla på med ishockey.
– Ska man ha en bra topp måste man ha en bred bas. Då måste vi också bredda oss och fler föreningar måste ha tjejhockey. Klarar vi inte det kan vi heller inte växa varken uppåt eller på bredden. Där har vi ett jobb från hockeyförbundet att göra vilket bland annat Erika (Holst) har jobbat med.

Ett problem som elitspelarna har inom svensk damhockey är den ekonomiska sidan. Det finns i dag knappt någon som spelar hockey på heltid i Riksserien och någon ersättning eller stöd utgår inte heller till spelarna som spelar i damlandslaget när det är så pass långt kvar till nästa OS. I SHL och Hockeyallsvenskan är ordningen den omvända. Men det här är inget som Svenska Ishockeyförbundet direkt kan påverka, enligt Tommy Boustedt.
– Vi kan egentligen inte göra någonting. Vi jobbar ingenting där på herrsidan. Det gör ju varje förening. Varje förening är unik och sätter sina egna intäkter.
– Svenska Ishockeyförbundet har inte den nivån på våra intäkter så att vi kan stötta rent ekonomiskt. Vi har knappt, höll jag på att säga, så vi kan hålla alla våra landslag, utbildningar och rekrytering igång. Det är heller inte vår uppgift att göra det att hjälpa föreningarna med intäkter. Vår uppgift är att supporta föreningarna med utveckling, utbildning och liknande.
– Det vi kan göra är att se till att det finns en positiv grund för ishockeyn att stå på i Sverige. Där har vi ett uppdrag, men att skaffa sponsorer och bygga ekonomi måste föreningarna göra själva. Nu är det också så att våra elitföreningar i Sverige är duktiga på det. I snitt omsätter SHL-föreningarna mer än vad vi gör på hockeyförbundet. Med andra ord har dom, på många sätt, en större kunskap på det området än vad vi har.
– Sedan har du exempelvis Mike Helber i Linköping som är lika intresserad av damhockeyn. Klart att han då jobbar både för herr- och damhockeyn. Han har också kompetensen i sitt gäng för att göra det. Så jag tror inte att vi behöver lära Mike Helber hur man skaffar pengar, avslutar Tommy Boustedt med ett skratt.